ANNONS

Så blev socker vardagsmat

En gång var socker en lyx för ett fåtal. I dag får vi i oss det vare sig vi vill ­eller inte.

I Nordiska museets utställning ”Socker” ­berättas historien om hur svenskarna blev ett ­sockerälskande folk.
ANNONS

Nuförtiden får sockret ganska mycket skäll. Det ger barnen hål i tänderna, orsakar sjukdomar och gör oss tjocka. Men när rörsockret kom till Sverige från de västindiska plantagerna på 1500- och 1600-talen sågs det med helt andra ögon.

– Det betraktades som ett läkemedel ända fram till 1900-talet. Socker användes till exempel för att balansera vätskebalansen och marsipan kallades hjärtsocker för sjuka. Men det var något för de allra rikaste. Vanligt folk hade inte en chans att smaka socker, säger Amanda Creutzer, intendent på Nordiska museet.

Där öppnar på fredag utställningen ”Socker”, som bland annat handlar om hur socker gått från att vara en lyxprodukt till att i dag finnas i en stor andel av alla livsmedel.

Sockeranvändningen spred sig långsamt från samhällets toppskikt. På 1700- och 1800-talen smaskade städernas borgare gärna på socker, serverat ur vackra skålar och påkostade silverfat.

Men det var först på 1900-talet som socker blev en billig råvara och därmed tillgängligt för allmänheten. Sverige började odla sockerbetor och de vita kristallerna gjorde sitt intåg i skafferierna. Inställningen bland dåtidens experter var att socker var ett billigt livsmedel, fullt av näring.

Eller vad sägs om följande citat ur ­boken ”Vår föda” från 1938: ”Ju mer man sockrar på gröten, desto billigare blir morgonmålet. Både gryn och mjölk, äro nämligen ­dyrare än socker”.

Sockerbolaget gjorde dessutom sitt bästa för att öka konsumtionen och skrädde inte orden i sin reklam: ”Låt barnen, som äro i ständig rörelse, äta mycket socker. Nyttigare och billigare kraft­alstrande föda finnes inte.”

I dag är medvetenheten kring sockrets nackdelar större. Å andra sidan finns socker i så gott som varje livsmedel, även sådana som man kanske inte tänker på. Utställningen avslutas därför med ett besök i en fiktiv livsmedels­affär.

– Vi vill inte säga till folk att de inte får äta socker, men man vill kanske kunna välja när man vill äta socker. När man förstår hur mycket socker det finns i mat inser man hur svårt det är att välja bort det, säger Amanda Creutzer.

ANNONS

Att socker inte är godis för tänderna är numera välkänt. Effekterna på våra kroppar är kanske mer okända.

Vetenskapsjournalisten Ann Fernholm har ägnat mycket tid åt att skriva om den aspekten av sockret och den här veckan släpps hennes senaste bok, ”Det sötaste vi har: om socker och växande kroppar”.

– Tidigare har vi sett på socker mest som onödiga kalorier. Modern forskning visar att socker orsakar fettbildning i levern vilket kan leda till den ämnesomsättningsrubbning som ligger bakom bukfetma. Många barn har oförklarligt ont i magen och är överviktiga vilket förmodligen är en konsekvens av för hög sockerkonsumtion, säger hon.

Kommer vår inställning till socker att förändras i framtiden?

– Jag tror och hoppas det. Flera framstående forskare forskar nu på det vita sockret och ju fler studier, desto större blir med­vetenheten. Men sockret har ju viss makt över människan. Man ser barn skrika vid godishyllan, inte vid smöret.

När socker blev billigt i början av förra seklet ansågs det vara en hälsosam råvara. I dag vet vi bättre – men nära 80 procent av alla processade livsmedel är sötade.

Fakta

Museet berättar en söt historia

Nordiska museets utställning bygger på ett forskningsprojekt finansierat av Riksbankens jubileumsfond.

Besökarna får lära sig om sockrets och sötsakernas historia i Sverige. Med hjälp av föremål från museets samlingar berättas historien om hur sockret har gått från lyx till vardagsvara.