Min lokala hjälte

De gick i Eriksdalsskolan för 60 år sedan

Eriksdalsskolans elever har en klassträff efter 60 år
Skoltiden minns de som ljus, ett plus var att det fanns killar i klassen.
När de slutade skolan som 17-åringar stod företagen i kö för att anställa dem.
60 år har nu gått sedan realexamen på Eriksdalsskolan.
Men dåtidens Södermalm ger de inte så mycket för.

Hemma hos Diana Larsson, 76, står kaffebordet uppdukat och sex av de gamla klasskamraterna från Stockholms stads handelsrealskola, som tillhörde Eriksdalsskolan, har samlats.

År 1958 tog skolkamraterna, då 17 år, examen. I år är det 60-år sedan dess.

Eriksdalsskolans elever har en klassträff efter 60 år

Trevligt med återträff, tycker kvinnorna runt kaffebordet. Klassens lärarinna var också med på återträffarna fram tills sin bortgång. Foto: Pekka Pääkkö

– Det var ett himla bra plugg. Efter att vi slutade stod företagen i kö för att anställa oss, säger Anita Fast, 76.

Skolgången minns de alla som ljus och glad. Sammanhållningen i klassen var god, framtiden var hoppfull och de flesta lärarna var bra. Även om läraren i geografi ibland kunde slå med pekpinnen på fingrarna.

På Eriksdalsskolan fanns det på den här tiden både folkskola och realskola med inriktning på handel eller ”kastrullplugget”, som hushållslinjen ibland kallades.

– Där var det bara flickor. De var så avundsjuka på oss på handel, eftersom vi hade pojkar i vår klass, säger Monica Wendelin, 77.

Tysta lektioner

Lektionerna minns de som så tysta att man kunde höra en knappnål falla, i varje klass fanns det en ordningsman och föräldrarna la sig mycket lite i lärarnas arbete. Disciplin och vördnad för lärarna satt i ryggmärgen.

– Mycket av respekten försvann sedan, med du-reformen, säger Iréne Lundin-Gullberg, 76.

En annan skillnad mot dagens skolgång var att det var skola även på lördagarna. Och att varje skoldag startade med en gemensam samling samt morgonbön för alla elever.

– Det gällde att vara i tid, för sedan låstes dörren, säger Bonnie Renjert, 77.

Eriksdalsskolan 1958

Glada på skolavslutningen. Examensklassen från Eriksdals handelslinje 1958. Foto: Läsarbild

Dansade i stan

Efter skolan gick de flesta hem till sitt. Om det inte var galej inne i stan.

– På lördagarna träffades vi ibland på Hästskobaren vid NK. Där träffades man från alla möjliga håll och kanter, säger Bonnie Renjert.

Andra samlingspunkter var ungdomsklubben Sunside i City och Gazelle Club i Gamla Stan, där ungdomen kunde dansa till bee bop, dixieland och New Orleansjazz.

Läroverken i stan ordnade även danser, där vem som helst som kunde betala inträde fick komma.

– Tjejerna stod på rad och killarna kom fram och bjöd upp. Man drack saftkobbel med sugrör. Rökte gjorde jag aldrig, men jag minns att jag hade en cigarett mellan fingrarna och låtsades, säger Eva Bergdahl, 77.

Gillade inte dåtidens Söder

Femtiotalets Södermalm minns de flesta av dem som en plats där man inte vill bo, om man inte behövde. Nöjena som fanns här var bio och fik, om man hade råd.

På kaféerna satt ölgubbarna, även om de kanske mest var snälla gamla farbröder. Bland kamraterna runt kaffebordet var det bara Anita Fast som bodde på Södermalm under skolåren. Hon tyckte dock om sina hemmakvarter.

– Jag minns det som en bra plats att bo på.

19 av 22 av de gamla klasskompisarna träffades på 60-årsjubiléet. Foto: Läsarbild

Vännerna från handelsrealskolan kommer fortsätta hålla kontakten. Klassens lärarinna Siv Groth var med ända till 50-årsjubileet. Och i år firades 60-årsjubileet i slutet av maj.

– Så länge vi har minnet kvar så att vi kommer ihåg att träffas, säger Eva Bergdahl.

Fakta

Hade egen bio och simbassäng

Eriksdalsskolan byggdes vid Ringvägen 1938. Då var skolan uppdelad i folkskola och realskola, med inriktning på handel eller hushåll.

Den räknades som en väldigt modern skola med egen simhall, idrottshall, bibliotek och biograf.

Realexamen avskaffades i Sverige i början av 1970-talet. Eriksdalsskolan är numera en kommunal grundskola, med över 1100 elever.

Här finns en journalfilm från Eriksdalsskolan i journalfilm från 1946.

Källa: Stockholms stad, Wikipedia