Välj ditt område
Musikjournalisten Ametist Azordegan.
Ametist Azordegan.
Ametist Azordegan.
Ametist Azordegan.

Ametist har vigt tio år åt svensk hiphopmusik

Nöje / Reportage & Nöje 

Ametist Azordegan har sett musikens kraft. Den iranska regimens rädsla för kulturella uttryck och betydelsen som hiphop har för svenska ungdomar är båda exempel på det.
– Med tanke på min bakgrund är det inte konstigt att jag engagerat mig i genren, säger hon.

Redan som fyråring fick Ametist börja ta pianolektioner och lära sig noter. I familjehemmet i Irans huvudstad Teheran, där hon föddes 1980 i efterdyningarna av revolutionen året innan, hade kulturen en betydande roll.

Pappa var fotograf och regissör. Mamma var tv-personlighet och jobbade på Dramatiska institutet i Iran, skrev teatermanus och reciterade persisk poesi på scen. Vardagsrummets bokhyllor var fyllda av böcker.

– Mina föräldrar kallades för intellektuella eftersom de jobbade med kultur. Men när det kommer in styrande krafter som lägger sig i vilken musik som får finnas, vad man får skriva i manus, vilka teaterföreställningar som får sättas upp och vilka- fotografier man får ta blir det repressivt för kulturlivet. Så var det i Iran, berättar Ametist när vi träffar henne i hemmet i Rågsved där hon bor med sin sambo och katten Qi.

För kulturutövare blev situationen ohållbar.

– Regimens sedlighetsrotel kom in i vår lägenhet en dag, välte bokhyllarna med våra böcker, rev ur sidor ur poesi-böckerna och försökte slå sönder pianot, minns hon.

– Jag tror att det är därför sådana som jag, som har med sig ett politiskt kapital och har genomlevt hur politik påverkar liv och öden, reagerar när politiker i Sverige går ut och kommenterar enskilda artister. Tecken på frön till sådant som i längden kan bli stävjande och odemokratiskt för kulturutövare går oss inte förbi.

Ametist som ung

Ametist som ung. Foto: Privat

Intervjuade i Öppna kanalen

Hon var sex år när familjen tog sig till Sverige. Åtta flyktingförläggningar senare hamnade de i Ockelbo där hon växte upp till tonerna av Michael Jackson och popmusiken på MTV.

När hon var 13 år flyttade hon till Stockholm med sin mamma. Planen på att bli musikjournalist fanns redan då.

Som fjortonåring hängde hon på låset till Öppna kanalen där hon gjorde sin första artistintervju med den iranska popartisten Siavash.

Ametist intervjuar den iranska popartisten Siavash.

Ametist intervjuar den iranska popartisten Siavash i Öppna kanalen. Foto: Privat

Den svenska hiphopmusiken engagerade hon sig i först några år senare. Mycket för att genren fick så lite uppmärksamhet i media.

– Jag kände att något var fel, hur kommer det sig att vi har så många bra svenska hiphopartister som inte får något stöd?

Hiphop är som proggen

Efter upprepade försök lyckades Ametist sälja in programidén En kärleksattack på svensk hiphop till Sveriges Radio. Det skulle komma att bli en helt ny plattform för oetablerade svenska hiphopakter.

I  dag, tio år senare, är genren en av Musiksveriges mest hyllade. Det var delvis därför hon valde att lägga ner programmet i december 2014.

– Det hade gjort sitt, förklarar hon.

Sedan dess har hon utöver att recensera musik och hålla föreläsningar, bland annat haft en talkshow på Dramaten med några av den svenska hiphopens främsta textförfattare och gett ut vuxenmålarboken Svensk rap. Och i höst är hon aktuell med landets första museiutställning om svensk hiphopmusik samt en historiebok i genren.

Hon menar att hiphopen på många sätt har blivit för Sverige vad proggen var på 60- och 70-talet.

– Det är i  dag den genre som bär flest samtidskommentarer, som mest frekvent problemformulerar sin omgivning och som absolut samlar mest folk till demonstrationer och aktioner mot sådant som man anser är fel, säger Ametist och fortsätter:

– Det är delvis därför jag har vigt varje dag av mitt liv i tio år åt den här genren. Med tanke på min bakgrund är det inte konstigt. Det har fått mig
att inse musikens och kulturens betydelse.

Ametist och katten Qi.

Ametist och katten Qi.  Foto: Carlos Montecinos.

Är curator för jätteutställning om svensk hiphop

Namn: Ametist Azordegan.

Född: 1980 i Teheran, uppvuxen i Ockelbo och Stockholm.

Bor: I Rågsved med sin sambo och katten Qi.

Yrke: Journalist och ­radiopratare.

Aktuell: Skriver på en bok om svensk hiphop­musik som ges ut i höst, samt curerar en utställning på 300 kvadratmeter om svensk hiphopmusik på Scenkonstmuseet i Stockholm, Ortens Favoriter. Utställningen öppnar i oktober och kommer att täcka den svenska hiphopmusiken från 1983 fram till nutid.

Redaktionen tipsar: 6 x svensk hiphop i vår

  1. Nytt från Söderort Dalens stolthet, förortsskildrarna SödraSidan, släpper singeln Allt e precis som det ska va, 3 februari.
  2.  Zacke på Debaser Luleårapparen Zakarias ”Zacke” Lekberg, spelar på Debaser Strand, 10 februari. Hornstulls strand 4.
  3. Talang släpper EP: 16-åriga stjärnskottet Jireel från Rågsved ligger bakom hitsingeln Cataleya. 17 februari släpper han nya EP:n Jettad.
  4. Yemi i Kungsängen Den 22-åriga rapparen Yemi, som växte upp i Orm­inge, Sätra och Hammarby Sjöstad spelar 3 mars på Kultur­huset i Kungsängen. Furuhällsplan 1b.
  5. Stor rapfest på Debaser Fatta man, som jobbar för en bättre manlighet, har stor avslutningsfest på Debaser Strand 10 mars. Line­upen inehåller bla Parham, Cleo, Adam Tensta och Lilla Namo. Fri entré innan klockan 20. Hornstulls strand 4.
  6. Erik Lundin på Kulturhuset Rapparen gör två exklusiva spelningar med sin nya EP Välkommen hem i bagaget. Premiären är utsåld, men till andra kvällen, 10 april finns ­biljetter kvar. Kulturhuset Stadsteatern.

Fler nyheter från Hela Stockholm

Nyheter

Skype stänger sitt kontor på Södermalm

Nyheter

Lidingöbagare är bäst i Sverige

En person är anhållen misstänkt för mordet
Brott

Kvinna hittad död på hotell vid Brommaplan

Nyheter

Hela Värmdö utan vatten – tankar placeras ut

Nöje

Sexuella ofredanden stänger Södrans klubbar

Fotboll utan Fylla
Sport

Film ska få fans att gå på fotboll utan fylla