Min lokala hjälte

Idag säljer de 5000 semlor

Vivica Roberts har fullt upp bakom disken på Bladers Bröd.
Vivica Roberts har fullt upp bakom disken på Bladers Bröd.
Anna-Lena Lindroth föredrar wienersemlan om hon måste välja – och Balders får godkänt.
Anna-Lena Lindroth föredrar wienersemlan om hon måste välja – och Balders får godkänt.
5000 semlor – i sex olika varianter.
Fettisdagen är en av årets mest arbetsintensiva dagar på Balders Bröd i Sollentuna centrum

Egentligen har hon inte alls tid när Mitt i Sollentuna dyker upp och frågar efter butikschefen. Tina Westblad står nämligen bakom disken och betjänar kunder för brinnande livet.

– Får jag bara göra klart den här beställningen först, säger hon.

Det är fettisdagen och en av årets mest arbetsintensiva dagar på Balders Bröd i Sollentuna centrum. Men Tina Westblad, som äger företaget, kliver åt sidan och med andan i halsen berättar hon om de 10 000 semlor som de har bakat i det egna bageriet bakom oss. Hälften går till deras två kaféer i Solna, och resten går åt här idag, tror Tina Westblad.

– Om det går bra med försäljningen? Det är helt sjukt, säger hon.

Även om semlan är en av våra äldsta fika-traditioner handlar det inte längre om att välja en med eller utan varm mjölk.

De senaste åren har semlan dykt upp i form av allt från wraps till nachos, och på Balders har de inte mindre än sex olika varianter. En av dem byts ut med jämna mellanrum, och där är variationen än större: chokladtryffel, hallon-laktrits och så förstås Balders egen Elvis-semla – en rikskänd kaloribomb med jordnötssmör och banan.

Och de säljer bra.

– Det är trendigt med spännande semmel-smaker, säger Tina Westblad.


Anna-Lena Lindroth ska precis sätta tänderna i årets andra semla på Balders i Sollentuna.


Riktigt så mycket tar inte Anna-Lena Lindroth från Akalla ut svängarna.

Men semlan på tallriken framför henne, som är hennes andra för i år, är faktiskt en wiener-variant.

– Jag äter den vanliga också, men den här är godare, erkänner hon.

Fakta

Semlan skulle drivas i landsflykt

På 1700-talet förde skalden Johan Gabriel Oxenstierna fram att fettisdagen borde förbjudas och ”hetvägg drivas i landsflykt ur Sverige, sedan den begått ett kungamord”.

Det påstods att kungen Adolf Fredrik dött av allt för många hetväggar på fettisdagen den 12 februari 1771.

Hetväggen är förlagan till dagens semla.

Adolf Fredrik dog av slaganfall efter en enorm måltid som bland annat bestod av ostron, hummer, surkål och hetvägg.

Källa: Nordiska museet