Stockholms dj:s talar ut

Anna Gavanas och Anna Öström har intervjuat mängder av dj:s i sin nya bok. Här spelar de som Dj Gavana och Dj Anaya, på dj-kaféet Svajs 2-årsfest 2004.
Anna Gavanas och Anna Öström har intervjuat mängder av dj:s i sin nya bok. Här spelar de som Dj Gavana och Dj Anaya, på dj-kaféet Svajs 2-årsfest 2004.
Anna Gavanas i dag. Vid sidan om författandet är hon hon forskare och socialantropolog. Men dj-andet tänker varken hon eller författarkollegan Anna Öström sluta med.
Anna Gavanas i dag. Vid sidan om författandet är hon hon forskare och socialantropolog. Men dj-andet tänker varken hon eller författarkollegan Anna Öström sluta med.
Sydney Onayemi.
Sydney Onayemi.
Asynja Gray.
Asynja Gray.
Jean Louis Hutha.
Jean Louis Hutha.
Jin Mustafa.
Jin Mustafa.
Anna Öström och Anna Gavanas.
Anna Öström och Anna Gavanas.
Nya boken Dj-liv
Nya boken Dj-liv
Nu kommer boken som berättar historien om Stockholms klubbliv under 50 år inifrån dj-båset.

– Vi har ju väldigt mycket unikt material, säger Anna Gavanas, en av författarna bakom DJ-liv.

En klok vän säger att det som gör dig lycklig i själen också lyser igenom ögonen.

44-åriga Anna Gavanas, som tillsammans med Anna Öström skrivit boken DJ-liv, har ögon (som förlåt klyschan) fullständigt lyser.

Anna Gavanas började sina resor med turer till Amsterdam, när hon som hemifrånrymling slog sig lös och begav sig ut på upptäcktsfärd. Hon har hängt i Chicago, Washington och New York. Spelat på krogar, barer och klubbar. I London fortsatte upptäckandet.

Sedan 1995 har basen ändå varit Stockholm. Det var omkring då som hon träffade några få år äldre Anna Öström, som senare kom att bli som syster, bundsförvant och dj-kollega.

– Vi började dj:a på varsitt håll, men så fick vi ganska tidigt kontakt, säger Anna Gavanas.

De båda möttes på Bitch Club på Kolingsborg.

– Vi dansade till Dj Pamela. Och nu när vi intervjuade henne fick vi svar på varför hon ibland inte syntes i dj-båset. Det var för att hon skämdes så mycket när hon var tvungen att spela hits. Så hon gömde sig.

Tillsammans började Anna och Anna som hus-dj:s på läderflatklubben Lush som höll till på Stockholm Leather Men, SLM på Wollmar Yxkulls-gatan. Och sedan dess har de följts åt.

Idén om att skriva boken DJ-Liv väcktes på ett kafé i Hornstull för två år sedan. De intervjuades av journalisten Linnea Carlén i samband med att 157 kvinnliga artister som Marie Selander, Marit Bergman och Robyn deltog i ett upprop för att inte glömmas bort när historien skrevs.

– Vi satt där och var rätt kaxiga och tänkte det är väl ingen idé att vi sitter och väntar på det, det kommer ju inte att ske av sig självt, säger Anna Gavanas.

– Vi har ju väldigt mycket unikt material och massor av kontakter med folk som har glömts bort flera gånger om. Så då tänkte vi att vi skriver vi boken själva.

Artikeln trycktes och pressen av att faktiskt genomföra bokskrivningen -infann sig.

Efter två års arbete släpps nu boken i morgon fredag.

– Det är egentligen ganska snabbt för att skriva en sådan här bok. Vi jobbar ju heltid båda två, säger Anna Gavanas.

Vid sidan av dj:andet och författandet är hon forskare och socialantropolog och har de senaste tre åren jobbat heltid med att författa en bok om pensionärer på Solkusten och Kanarieöarna.

– Haha, det är verkligen tvära kast, säger hon.

Anna Öström är analytiker på Inspektionen för vård och omsorg och bor just nu i Örebro.

Men en gång dj, alltid dj. Och efter att ha skrivit boken har de nu ännu större koll på övriga i dj-skaran. Många har mejlats, intervjuats och har fått berätta sin historia. Hundratals namn passerar förbi på sidorna.

– Vi intervjuar folk som varit verksamma från 60-talet och framåt. De fick ju ta strider för att de inte var riktiga musiker och att de gjorde dansbanden arbetslösa.

Men det var också de som förde utvecklingen framåt.

– Det finns en helt annan medvetenhet om dj-kultur i dag jämfört med då. Statusen är ju högre på ett sätt. Men när vi pratar med dj;s som varit med sedan 70-, 80- och 90-talet pratar de om en försämring av villkoren för dj:s så på så sätt har statusen sjunkit.

I dag krävs inte lika mycket utrustning som spelare och skivor, musiken är ofta ”gratis” och kunskaperna är inte längre ett lika stort krav. Det betyder att etablerade dj:s konkurrerar med andra, att ”alla är dj:s”, menar Anna Gavanas.

Resultatet blir enligt henne att klubbägare, promotors eller barägare inte behöver betala så mycket för att få någon till dj-båset.

– Många vittnar om att gagen har sjunkit och att arbetsvillkoren försämrats. Sedan finns det en handfull som är jättestora och cashar in stora belopp.

Men för många kan kärleken till musiken och engagemanget i en scen göra att det ändå värt det.

Vad tycker du om dj-Stockholm i dag?

– Det finns en levande dj-kultur här, i alla fall om man jämför med för tio-femton år sedan. Men visst är det väl många som drar till Berlin eller London. Det finns större klubbar där som är mer specifika i musikstilen.

Jag undrar hur hon orkar. Alltså jobba heltid, klubba nattetid och dj:a, resa. Allt.

– Det är någonting som ger energi, snarare än tar, säger hon.

Kommer du att sluta klubba?

– Nej det tror jag inte. Vi har redan bestämt att vi ska vara hus-dj:s på ålderdomshemmet.

Fakta

Fyra Dj:s som format Stockholm

Från 70-tal till 2010-tal. Författarna Anna Gavanas och Anna Öström väljer ut fyra dj:s ur sin bok som de tycker har gjort ett avtryck på Stockholms klubbliv.

Sydney Onayemi

”Sydney Onayemi startade 1972 diskoteket Big Brother långt utanför centrum efter att ha påbörjat sin bana som diskjockey fyra år tidigare.

Genom Big Brother utvecklade han discokulturen i Stockholm, vilket nästan var otänkbart i början av 70-talet. Myndigheterna och media utmålade diskoteket som ett hot mot såväl ungdomen, samhällsmoralen och musiklivet.

Sydney Onayemi var både diskoteksägare och diskjockey och de som dansade till hans dj-set minns att han alltid hade med sig både maracas och visselpipa till sina spelningar.

Tio år efter Big Brother startade han diskoteket 1984 som fick stor betydelse för utvecklingen av den svenska new wave-kulturen och som senare skulle räknas som stilbildande.

Under 80-talet öppnade han även gaydiskoteket Confetti. George Clinton, Fela Kuti, David Bowie, Ella Fitzgerald, Aretha Franklin och BB King är några av de artister som han lyssnat mycket på.

I boken nämner han att det är många som menar att han är en av dem som dukade bordet för dagens techno- och housescen.”

Asynja Gray

”Asynja Gray startade queerpunkklubben Slick 2002 tillsammans med Daniel Bergqvist. Men redan i slutet av 90-talet drev hon klubben Puma (1998–2001), först med Anna Westling (från Bitch Club) och senare med Kajsa Åman.

Som dj är Asynja inriktad på soul, R&B, hip hop och electro. Förutom att sina egna klubbar har hon även dj:at på ställen som Trädgården, Popaganda, Dans Dakar, Stockholm Pride och Shamefestivalen. I boken berättar hon vad klubben Extrakt och Blacknuss under 90-talet betydde för hennes senare arbete som arrangör. En ambition har varit att förena dessa två världar: att skapa ett tillåtande rum för dans, musik och sexualitet där queers både kunde ragga och dansa. På releasefesten på Södra teatern i morgon, fredag, har vi och Slick en gemensam klubbkväll.”

Jean Louis Huhta

”Jean Louis Huhta har varit dj, producent och musiker i 30 år och är en stor inspiration för många inom elektronisk dansmusik. Han är hemma inom många genrer: punk, industri, hip hop, konstmusik och techno. Han har släppt elektronisk musik på allt från skivbolag som Hybrid till Zodiac 44. Som slagverkare har han spelat i band som Cortex, Stonefunkers och Skull Defekts.

Han var också en av medlemmarna i Lucky People Center som under 90–talet skapade banbrytande film och musik.

Numera är fokus på egna projektet Dungeon Acid. Som Dj har han spelat på många olika klubbar och undergroundfester i Stockholm genom åren. I boken berättar han bland annat hur han spelade upphissad i en container på Docklands för att inte polisen skulle kunna stänga av musiken.”

Jin Mustafa

”Jin Mustafa började dj:a i Uppsala 2008 efter att ha tillbringat en tid i Paris och lyssnat mycket på dj:s på den populära klubben Social Club.

Hon har gått från fransk electro till house och sedan techno. Intresse för musik och dj-mixning fick hon redan som tio-åring (men blev då avrådd av sina föräldrar på grund av knarkrykten kring dj-scenen) och när hon många år senare tog kontakt med dj-kollektivet Sister Uppsala förverkligades hennes drömmar.

Eftersom hon inte hade råd att investera i dj-utrustning från början var nätverk och dj-cirklar ett sätt för henne att komma igång. Idag har hon spelat på många välkända klubbar och fester i Stockholm och i boken beskriver hon betydelsen av att tillhöra ett sammanhang där andra personer är lika intresserad av någonting som en själv.

Jin är även med i det feministiska nätverket Grupp 13 som har arrangerat både inomhus- och utomhusfester sedan 2012 runt om i Stockholm. I boken beskriver hon bland hur det kommer sig att hon fastnade för just house och techno. Jin Mustafa deltar i paneldiskussionen kl 17-18 på bokreleasefesten på Kägelbanan. ”

Fakta

Dj:n hyllas med helkväll

Hela fredag eftermiddag och kväll blir det fest på Kägelbanan när DJ-Livs release firas. Flera generationer discjockeys träffas för mingel, paneldiskussioner och utställningar.

16.00-21.00: Hasse Huss, dj sedan 1961 spelar northern soul, Kizaa Zaa spelar soukous och rai och Svenska disco kyrkan mixar svensk disco.

21.00-02.00: Klubbkväll med två dansgolv: Ett releasegolv med dj:s som Pamela, Ashman, Gena, Danijel Alpha och Funky tuna samt ett queerpunkgolv där klubben Slick, Dj Patti och Christian Saldert, står för musiken.