Stödprojektet som hjälper Johannes läggs ner

Projekt 25:an
Johannes lider av psykisk ohälsa och upprörs över att stödprojektet upphör vid årsskiftet.
Projekt 25:an
Johannes vill att kommunen tänker om angående lägga ner projekt 25:an.
Johannes får hjälp att komma över sina sociala fobier och självmordstankar via stödinsatsen Projekt 25:an. Till årsskiftet lägger Vallentuna kommun ner projektet för det inte uppnår "önskat" resultat.

Sedan tidiga tonåren har Johannes varit djupt deprimerad och lidit av sociala fobier. Att behålla ett jobb har varit en omöjlighet, likaså att sluta med självskadebeteendet. För tre månader sedan kom vändningen då han introducerades för Projekt 25:an i Vallentuna.

–  Jag var helt isolerad och klarade inte av att ta kontakt med vanliga människor, säger Johannes, 25 år, som egentligen heter något annat.

Projektet är en stödinsats inom öppenvården för unga vuxna mellan 18 och 30 år med psykiska problem. Fokus ligger på social träning och hjälp med återanpassning till samhället. Om två månader ska projektet avslutas enligt beslutet som togs i socialnämnden i våras. Beskedet har fått många involverade i projektet att reagera med bestörtning.

Så här har några personer från Projekt 25:an uttryckt sig i mejl till Mitt i:

Innan jag gick med i projekt 25an hade jag ingen livslust

”Jag kom inte ens ut ur huset pga just det stora problemet jag hade med min sociala fobi, jag mådde riktigt dåligt och orkade inte med någonting”.

Skriver Daniel, 20 år.

Projekt 25:ans metoder genom både samtal och allt praktiskt stöttande har fått mig att hitta min väg i livet

”Det vore förödande för mig att de andra deltagarna om det här omfattande och dagliga stödet skulle försvinna”.

Skriver Fredrik, 23 år.

Små saker gör skillnad

Johannes berättar för Mitt i att han känner en stor oro för att inte få samma sorts hjälp i en annan insats.

– Ofta hamnar man mellan stolarna. Man anses inte må tillräckligt dåligt eller kriminell nog att få hjälp, säger han

I grundskolan hade Johannes svårt att få vänner och utsattes för mobbing som ledde till ätstörningar och flera försök att avsluta sitt liv. Stödet och omtanken från personalen har fått Johannes att klara av vardagen.

– Vi äter frukost tillsammans tre gånger i veckan, går ut och plockar svamp och i eftermiddag ska jag hjälpa till på en hästgård. Det är inte några komplicerade saker men som kan vara svårt att ta sig för när man har sociala fobier och mår psykisk dåligt.

Projekt 25:an

Johannes vill att kommunen tänker om angående lägga ner projekt 25:an. Foto: Alexander Jacobsson

Tanken var att det skulle minska externa placeringar. Men efter vår utvärdering visades sig att det tvärtom hade ökat.

Säger Mojgan Alimadad, socialchef, Vallentuna kommun.

Gav inte önskat resultat

Projekt 25:an sjösattes i januari 2014 som ett försök under tre års tid att minska antalet placeringar av unga i stöd- och vårdboende. I kommunens interna utvärdering kom man fram till att personerna som är inkopplade i 25:an inte stämde överens med målgruppen som projektet var utformat för.

– Syftet var att jobba med hemplanslösning för ungdomar som utvecklar kriminellt beteende. På något sätt längs vägen justerades syftet och verksamheten hamnade på en helt annan kategori människor, säger Mojgan Alimadad, socialchef i Vallentuna kommun.

Därför väljer socialtjänsten att upplösa projektet av anledningen att det inte har gett önskat resultat.

– Tanken var att det skulle minska externa placeringar. Men efter vår utvärdering visades sig att det tvärtom hade ökat, säger Mojgan Alimadad.

Men det finns många som upplever att Projekt 25:an faktiskt har hjälpt dem. Varför tar ni inte hänsyn till dem?

– Jag förstår att det finns personer som upplever att det är till hjälp. Men Projekt 25:an har inte uppnått det resultat som var projektets syfte. Vi tittade på målgruppen som var utformat för projektet och det visade sig inte ha lyckats.

Inga planer på liknande projekt

Någon liknande stödinsats till Projekt 25:an som vänder sig till unga vuxna med psykisk ohälsa som har fyllt 20 år finns för närvarande inte i kommunens planer. De som är i behov av stöd hänvisas till andra insatser inom öppenvården.

– De personer som ingår i projektet rekomenderar jag att ta kontakt med sin biståndshandläggare. De gör sedan en bedömning vilken annan from av insats som är lämplig.

Enligt Johannes är det stödet att orka ta kontakt med myndigheter och kommunen som 25:an ger honom.

– Man kan sitta med ”1400” blanketter som ska fyllas i till försäkringskassan och arbetsförmedlingen. Eller så behöver man ta första initiativet att upprätta en vårdkontakt. Det är sådana saker som jag får hjälp med i Projekt 25:an.

Projekt 25:an är en långsam insats. De problem man har löses inte på en kvart.

Säger Johannes.

”25:an står på ens sida”

Han ställer sig väldigt kritisk till att projektet inte skulle ge resultat.

– Projekt 25:an är en långsam insats. De problem man har löses inte på en kvart. Det fina med 25:an är att de förstår hur man har det och står på ens sida.

Johannes bor fortfarande hemma och längtar efter att kunna flytta hemifrån. Men då behöver han ett arbete och drömmen är att få jobba med djur.

– Jag fördrar djur framför människor. Är man snäll mot dem är de snälla tillbaka, säger han.