Min lokala hjälte

Trädgård på burk

Ulrica Nordström i sin studio vid Hornstull, Södermalm. Här bygger hon sina växtterrarier – landskap i miniatyr.
Ulrica Nordström i sin studio vid Hornstull, Södermalm. Här bygger hon sina växtterrarier – landskap i miniatyr.
Ett av Ulricas hängande terrarier, här med färgade stenar för att få en rymdliknande känsla.
Ett av Ulricas hängande terrarier, här med färgade stenar för att få en rymdliknande känsla.
I princip alla sorters glaskärl går bra att använda när du bygger växtterrarier, vilka plantor du kan ha i kärlen avgörs däremot av om de är öppna eller stängda.
I princip alla sorters glaskärl går bra att använda när du bygger växtterrarier, vilka plantor du kan ha i kärlen avgörs däremot av om de är öppna eller stängda.
Tillandsia Caput-Medusae i en stor snäcka. Tillandsia är en luftplanta som vattnas genom att sprejas eller sänkas ner i vatten cirka en gång i veckan.
Tillandsia Caput-Medusae i en stor snäcka. Tillandsia är en luftplanta som vattnas genom att sprejas eller sänkas ner i vatten cirka en gång i veckan.
Lite överallt i studion sitter luftplantor i väggarna.
Lite överallt i studion sitter luftplantor i väggarna.
Växtterrarier, en bortglömd fluga från 70-talet, gör återigen entré i stockholmarnas hem.

Ulrica Nordström bygger sina egna och kom precis ut med en bok i ämnet.

I studion vid Hornstull samsas glaskärl fyllda med grönskande miniatyrväxter, stenar och mossa på ett stort bord och i stenväggarna är luftplantor instuckna lite varstans. Det är här Ulrica Nordström skapar landskap i miniatyr.

På 70-talet hade växtterrarierna sin senaste boom, de lockade många som flyttade­ från landet till lägenheter i stan och som ­inte hade möjlighet att ha trädgård. Plötsligt skulle alla göra miniatyrträdgårdar hemma.

Med åren föll de sedan i glömska – i alla fall bland svenskarna.

Ulrica Nordström fick först upp ögonen för växtterrarier vid ett besök i San Francisco för tolv år sedan.

– Jag var inne på Paxton Gate, en lite naturvetenskaplig samlarbutik, där de hade allt möjligt. Där fanns både luftplantor och terrarier. Det var nog första gången jag såg ett helt stängt växtterrarium, säger hon.

Sedan dess hon har stött på dem i både­ Nordamerika och Japan. Där skiljer sig odlingskulturen väsentligt från Sverige och växtterrarier fyller ofta samma funktion som skulpturer.

– De vågar experimentera och utforska lite mer och planterar inte bara i vanliga krukor. Växtterrarier är väldigt stort där och har hela tiden varit det.

Ulrica Nordström, som också är utbildad formgivare, fastnade för möjligheterna som terrariet ger att bygga landskap i mindre form (Videoguide: Här visar Ulrica Nordström hur du bygger ditt eget växtterrarium).

– Jag har alltid älskat naturen. Det här är ett sätt att konservera växter och få något annat, ett rum i glaset.

Hon såg en lucka i det svenska växtutbudet. För två och ett halvt år sedan startade Ulrica Nordström därför upp sin egen verksamhet, där hon skapar terrarier till både restauranger, företag och privatpersoner.

Vid månadsskiftet är hon också aktuell med boken ”Växtterrarier: En handbok”. Där beskriver hon hur du bygger, beskär och underhåller ett växtterrarium.

Boken, enligt Ulrica Nordström den första svenska i sitt slag, ligger i tiden. På sistone har växtterrarier, i både öppna och stängda kärl, börjat dyka upp lite överallt.

Och när folk förstår hur lättskötta de är lär vi troligen se ännu mer av dem framöver.

– Det som är så fascinerade med de stängda kärlen är att du inte ens behöver vattna dem. Om du har dem i ljus sker fotosyntesen inne i glaset, det gör att det ständigt är fuktigt. De producerar också sin egen näring, säger hon och pekar på ett av sina växtterrarier.

För en miniatyrmänniska skulle det lika gärna kunna vara en regnskog i Amazonas.

– Det kan bli som en djungel därinne,­ det är häftigt. Det blir en egen liten växtvärld att titta in i.

Fakta

Ett slutet system – som du inte behöver vattna

Stängda växtterrarier sköter i princip sig själva. Tillsätt bara vatten, stäng locket och ställ terrariet ljust, men inte i direkt solljus – då bli det lätt för varmt. De två processerna fotosyntes och cellandning skapar ett slutet system inne i terrariet.

Fotosyntesen lyder förenklat: vatten + koldioxid + solljus = socker + syre. Koldioxiden bildas när växtens tappade blad bryts ner av mikroorganismer i jorden.

Vid cellandningen omvandlas sedan socker och syre till vatten och koldioxid – och så börjar kretsloppet om igen.

Fakta

Skippa krukorna – inred med luftplantor

Luftplantor (tillandsia) är så kallade epifyter, det vill säga växter som växer på andra växter. Epifyter är inte beroende av jord och kan växa från vad som helst eftersom de inte tar ­näring från det de växer på.

De trivs bäst i indirekt solljus och fuktig miljö eftersom de lever på partiklar i luften och suger åt sig vatten ­genom bladen istället för rötterna.

Vattna dem genom att spraya vatten över dem en gång i veckan eller lägg dem i ett vattenbad en halvtimme varannan vecka.

De lättskötta luftplantorna kan placeras var du vill. De kan bli som levande inredningsdetaljer i ditt hem: Häng dem i en glaskula, sätt dem i en snäcka, en trähållare eller direkt i väggen med hjälp av lite silikon.

Luftplantor finns att köpa hos till exempel Aeroteket eller Siccus Stockholm.