”Det värsta av det värsta, ren vandalism”

Waterfront är för Sigvald Freylander ett skräckexempel på hur man bygger nytt i Stockholm.
Waterfront är för Sigvald Freylander ett skräckexempel på hur man bygger nytt i Stockholm.
140 000 bostäder ska byggas fram till 2030 men hur ska de se ut?
Allt fler drömmer om klassisk arkitektur med tinnar och torn – ändå är det inte det som byggs.
– Arkitekterna kan inte rita hus längre utan bara räkna på volym och ekonomi, säger Sigvald Freylander i Arkitekturupproret.

Hotel Continental, Waterfront och Nobel Center – alla exempel på byggprojekt som får Sigvald Freylander att rysa.

– Det här är det värsta av det värsta. Det är otäckt, ren vandalism, säger han när vi står utanför Waterfront, ett stenkast ifrån de gamla Klarakvarteren vars rivningar fortfarande är ett öppet sår bland Vasastadsborna.

Arkitekturupproret motsätter sig fler lådbyggen och de modernistiska arkitekturidealen. Istället vill man se mer av klassisk arkitektur som man menar är estetiskt mer tilltalande.

– Vi har snart 30 000 följare på Facebook och undersökningar visar att 80 procent håller med oss, säger han.

Grand Hôtel återskapar sin fasad

En liten del av Grand Hotels fasad har fått ett äldre utseende. Foto: Åsa sommarström

Ett initiativ som medlemmarna i Arkitekturupproret jublar åt är Grand Hôtels idé om att låta fasaden få en äldre stil.

– Vi ser över möjligheten att återställa fasaden till mer som den såg ut 1874. Tanken är att det ska harmonisera med hela Blasieholmen, säger Pia Djupmark som är vd på Grand Hôtel.

Grand Hôtel väntar nu på bygglov för att göra om hela fasaden.

– Hittills har vi bara fått positiva reaktioner. Folk säger att det är jättefint, säger Pia Djupmark.

Moderat motion om klassiska stilideal

Politiskt väckte Moderaterna förra året liv i frågan genom en motion där partiet föreslår att förtätningen av staden knyter an till stenstadens slutna kvartersstrukturer och historiska stilideal. När Mitt i skrev om förslaget fick artikeln snabbt stor spridning och de många kommentarerna på sociala medier var nästan uteslutande positiva.

Oppositionsborgarrådet Joakim Larsson (M) lyfter även han fram Sankt Eriksområdet som ett lyckat exempel och har pekat ut överdäckningen av spårområdet vid Centralen som en annan plats där samma modell skulle kunna användas.

– Vi säger inte att man bara ska bygga sådant här men idag är det nästan omöjligt att ens diskutera klassisk arkitektur, säger Joakim Larsson.

Det är oftast pengarna som styr, menar Ola Broms Wessel. Foto: Pekka Pääkkö

Mer strömlinjeformat än miljonprogrammet

En som verkligen utmanar rådande stilideal är Ola Broms Wessel som är vd för arkitektkontoret Spridd. I ett projekt i Växjö försöker han återskapa arkitekturen från sent 1800-tal.

Det är en enorm utmaning. Det finns inte den kunskap eller hantverkstradition som man hade i början av 1900-talet, säger Ola Broms Wessel.

Skiss över Sigfridshäll i Växjö. Foto: Spridd

Pastisch kan vara bra och dålig

Han menar att byggandet idag är mer strömlinjeformat och endimensionellt än miljonprogrammet.

– Den största drivkraften är att tjäna så mycket pengar på varje hus och kvadratmeter oavsett hur det ser ut. Därför blir det ofta lådkaraktär.

Ola Broms Wessel har själv jobbat med miljonprogramsområden och framhåller att de modernistiska idealen innebar en stor förbättring i levnadsstandard för många. Däremot förstår han inte det förbjudna i att återskapa klassisk arkitektur.

Det finns en moral och etik i att man ska kunna se årsringarna vilket är en modernistisk tankebild. Men jag tror att man kan bygga en pastisch på både ett bra och dåligt sätt.

Torleif Falk framför Ture No 8 Östermalm som han menartar stöd i den klassiska stenstaden men bidrar med ett nutida uttryck. Foto: Pekka Pääkkö

Årsringarna är styrkan

Mycket av debatten om hur staden ska byggas kokar ner till frågan om årsringar. Torleif Falk, Stockholms stadsarkitekt, menar tvärtemot Arkitekturupproret att årsringarna och mosaiken av olika perioder är styrkan i Stockholm

– Det är stadens identitet och karaktär och man måste förhålla sig till staden som helhet. Det är därför det är så svårt att säga att man bara ska ägna sig åt en sorts bebyggelse, säger han.

Hur tror du att man kommer att se på dagens bebyggelse i framtiden?

– Det är mycket en social utmaning, för staden har blivit delad av bostadsbrist och kostnadsökningar. Det skulle vara fantastiskt om vi kan skapa miljöer där det jämnas ut i högre grad. Det vi gör nu är vårt framtida kulturarv.

Fakta

3 strider i Vasa/City

Hagastadens torn:

Det östra tornet, Innovationen, byggs för fullt och det andra tornet har också fått grönt ljus. Men inte utan protester. Här har Luftfartsverket varit en av de kritiska rösterna. Myndigheten menar att tornen innebär ”mycket långtgående och oåterkalleliga konsekvenser” för Bromma flygplats.

Gårdshuset mellan Västmannagatan och Dalagatan:

Fastighetsbolaget Probitas vill bygga ett gårdshus med 44 hyresrätter. I maj bordlades frågan för vidare politiska diskussioner efter starka protester, bland annat från Skönhetsrådet. ”Man ska inte överbygga de kvarter som redan finns. Då går man från den goda tätheten och hamnar bara i mörker och trängsel” sa rådets sekreterare Henrik Nerlund i januari.

Nobel Center:

David Chipperfields förslag på Nobel Center på Blasieholmen har väckt starka känslor. Bland annat för att ett gammalt tullhus från 1800-talet måste rivas. Sommaren 2016 gav kung Carl XVI Gustaf sig in i debatten. Till Dagens nyheter sade han ”att huset blivit så stort och kommit lite grand på fel plats är synd”

Andra motståndare har lovat att ”överklaga ända in i kaklet”. Just nu ligger ärendet hos Mark- och miljödomstolen.

Fakta

3 begrepp att känna till

Miljonprogrammet: Politiskt program för bostadsbyggandet åren 1965-1975. Bakgrunden till programmet var en omfattande bostadsbrist.

Arkitekturupproret: Började som en grupp på Facebook 2014. Medlemmarna är inte arkitekter. Deras slogan är ”Det finns alternativ till fyrkantiga lådor”.

Stenstaden: Namn på den stadsmiljö med sten- och tegelhus som växte fram under 1800-talets senare del. Städernas stadsplaner fick ofta ett rutmönster med kvarter av rätvinklade gator och avenyer.