”Det vi gör nu är vårt framtida kulturarv”

Torleif Falk menar att det är viktigt att kunna läsa av hur staden vuxit fram.
Torleif Falk menar att det är viktigt att kunna läsa av hur staden vuxit fram.
140 000 bostäder ska byggas fram till 2030 men hur ska de se ut?
Många drömmer om klassisk arkitektur med tinnar och torn – ändå är det inte det som byggs.
– Mycket i upplevelsen av Stockholm ligger i mosaiken av arkitektur från olika tidsperioder, säger stadsarkitekt Torleif Falk.

När Ture No 8 på Grev Turegatan invigdes 2014 handlade rubrikerna främst om prisrekord (28 miljoner för en takvåning). För Stockholms stadsarkitekt Torleif Falk är byggnaden intressant eftersom den visar på hur man på ett bra sätt kan bygga nytt i en historisk miljö.

– Byggnaden tar stöd i den klassiska stenstaden och bidrar med ett nutida uttryck. Jag tycker att tillägget ger är ett spännande tillskott till miljön som helhet, säger Torleif Falk.

Han tycker att det är viktigt att man i arkitekturen kan se årsringarna och därmed läsa in hur staden vuxit fram.

– Det är detta som ger staden sin identitet och karaktär och man måste förhålla sig till staden som helhet. Därför är det svårt att säga att man enbart ska ägna sig åt en sorts bebyggelse, säger Torleif Falk.

Hur tror du att man kommer att se på dagens bebyggelse i framtiden?

– Det är idag mycket av en social utmaning eftersom staden i stor utsträckning blivit delad. Det skulle vara fantastiskt om vi kan skapa miljöer där olika människor möts i högre grad. Det vi gör nu är vårt framtida kulturarv.

Längtan efter det gamla Stockholm

Sigvald Freylander och de andra i Arkitekturupproret vill se klassisk arkitektur. Foto: Pekka Pääkkö

Åsikten att stadens årsringar är viktiga delas inte av Sigvald Freylander, ordförande för Arkitekturupproret.

– Jag förstår inte det. Ett tränat öga ser det ändå i detaljerna, säger han.

Arktitekturupproret motsätter sig fler lådbyggen och de modernistiska arkitekturidealen. Istället vill man se mer av klassisk arkitektur som man menar är estetiskt mer tilltalande.

Vi har snart 30 000 följare på Facebook och undersökningar visar att 80 procent håller med oss, säger Sigvald Freylander.

Han lyfter fram Sankt Eriksområdet som ett exempel på hur man borde bygga. Området på östra Kungsholmen var i slutet på 90-talet ett av Stockholms största byggprojekt med 770 bostäder. Istället för att skapa något nytt och vågat byggdes bostäderna i en stil som snarare påminner om 1920-talet.

Man ser det på stensocklarna längst ner på husen, på färgerna och fönstren som går från golv till tak. Det här området är bättre än det mesta, säger Sigvald Freylander.

Moderat motion om klassiska stilideal

Politiskt väckte Moderaterna förra året liv i frågan genom en motion där partiet föreslår att förtätningen av staden knyter an till stenstadens slutna kvartersstrukturer och historiska stilideal. När Mitt i skrev om förslaget fick artikeln snabbt stor spridning och de många kommentarerna på sociala medier var nästan uteslutande positiva.

Oppositionsborgarrådet Joakim Larsson (M) vill att staden pekar ut nya områden där man kan bygga ungefär som i Sankt Eriksområdet.

– Vi säger inte att man bara ska bygga sådant men idag är det nästan omöjligt att ens diskutera klassisk arkitektur, säger Joakim Larsson (M).

Det är pengarna som styr, menar Ola Broms Wessel. Foto: Pekka Pääkkö.

Mer strömlinjeformat än miljonprogrammet

En som verkligen utmanar rådande stilideal är Ola Broms Wessel som är vd för arkitektkontoret Spridd. I ett projekt i Växjö försöker han återskapa arkitekturen från sent 1800-tal.

Det är en enorm utmaning. Kunskapen och hantverkstraditionen som fanns i början av 1900-talet finns inte idag, säger Ola Broms Wessel.

Skiss över Sigfridshäll i Växjö. Foto: Spridd

Han menar att byggandet idag är mer strömlinjeformat och endimensionellt än miljonprogrammet.

Den största drivkraften är att tjäna så mycket pengar på varje hus och kvadratmeter oavsett hur det ser ut. Därför blir det ofta lådkaraktär.

Ola Broms Wessel har själv jobbat med miljonprogramsområden och framhåller att de modernistiska idealen innebar en stor förbättring i levnadsstandard för många. Däremot förstår han inte det förbjudna i att återskapa klassisk arkitektur.

Det finns en moral och etik i att man ska kunna se årsringarna vilket är en modernistisk tankebild. Men jag tror att man kan bygga en pastisch på både ett bra och dåligt sätt, säger han.

Fakta

3 byggstrider på Östermalm

Astoriahuset:

Flygeln till Astoriahuset på Nybrogatan ska rivas men protesterna har varit intensiva. Carl-Fredrik Paléus, en av motståndarna, sade till Mitt i Östermalm i maj att han var beredd att fortsätta kampen: ”Vi har en grupp som är villig att ockupera, jag säger det helt öppet”.

Stureplanerna:

Även här väcker rivningsplanerna starka känslor. Beslutet om nya Stureplan har skjutits upp flera gånger under hösten efter att planerna fått hård kritik. Över 5 000 personer lämnade in sina åsikter under remissrundan vilket är klart fler än när Slussen-projektet gick ut på samråd.

New York-huset:

Skönhetsrådet blev inte imponerade på planerna på ett 20 våningar högt hus i kvarteret New York på Gärdet. Inte grannarna heller. ”Huset kommer att skugga vårt och andras hus och ta bort mycket ljus, sade en boende till Mitt i Östermalm förra hösten. Staden har ändå valt att gå vidare med projektet.

Fakta

3 begrepp att känna till

Miljonprogrammet: Politiskt program för bostadsbyggandet åren 1965-1975. Bakgrunden till programmet var en omfattande bostadsbrist.

Arkitekturupproret: Började som en grupp på Facebook 2014. Medlemmarna är inte arkitekter. Deras slogan är ”Det finns alternativ till fyrkantiga lådor”.

Stenstaden: Namn på den stadsmiljö med sten- och tegelhus som växte fram under 1800-talets senare del. Städernas stadsplaner fick ofta ett rutmönster med kvarter av rätvinklade gator och avenyer.