Malte 
får vänta 
i timmar

På Sticklinge brygga får Malte Laurin vänta på båten som tar honom till Storholmen.
På Sticklinge brygga får Malte Laurin vänta på båten som tar honom till Storholmen.
Det finns ett vindskydd, men det är mörkt och kallt under vintern.
Det finns ett vindskydd, men det är mörkt och kallt under vintern.
Malte får åka en särskild vinterskolskjuts från Sticklinge brygga.
Malte får åka en särskild vinterskolskjuts från Sticklinge brygga.
Några kilometer bort – men ett helt hav 
emellan. För barnen som bor på Storholmen är vägen till och från skolan både lång och krånglig.
14-årige Malte Laurin har ett meddelande till politikerna:
– Följ med själv i november och gå hem halv fem i mörkret när det är halt.

Malte Laurin går i åttonde klass i Torsviks skola. Eftersom han bor på Storholmen har han rätt till skolskjuts. Men det har varit en kamp för föräldrar och barn.
– De tänker inte efter. De tänker mest på ekonomisk vinkel och inte ur mänsklig vinkel, säger Malte Laurin.
Storholmen har varit en del av Lidingö stad sedan 2011, innan dess tillhörde ön Vaxholm. När Storholmen bytte kommuntillhörighet drog Lidingö stad in skolskjutsen för Storholmensborna, med motiveringen att ingen elev på Lidingö har så långa avstånd till skolan.

Får vänta nästan 10 timmar i veckan

Men på Storholmen finns ingen skola och inte heller någon bro. För att komma till Lidingö måste man åka båt. Under större delen av året åker barnen med Waxholmsbolagets båtar, som kör reguljärtrafik. Under några månader på vintern köper Lidingö stad transport av ett taxibåtföretag. Barnen körs från Södra bryggan på Storholmen till Sticklinge brygga på Lidingö. Därefter åker de buss till sina respektive skolor. Det är ingen traditionell skolskjuts, men barnen får ö-kort till båten och SL-kort till bussen bekostade av kommunen.
Eftersom barnen är i olika åldrar och går i olika skolor har alla olika scheman att anpassa sig efter.

”Det är jobbigt, framför allt när det är kallt”

Det är där problemen börjar. För Malte Laurin betyder det att han under vårterminen behöver vänta 9,5 timmar i veckan.
– På morgonen funkar det ganska bra, man behöver inte gå upp alltför tidigt.
Inte alltför tidigt innebär att Malte Laurin går upp klockan sex, går hem­ifrån före sju och är i skolan ungefär en timme innan skolan börjar. På eftermiddagarna är det minst lika lång vänte­tid.
– På fredagar slutar jag vid klockan ett, men den tidigaste båten går kvart i tre.
De flesta av timmarna sitter Malte Laurin och väntar vid Sticklinge brygga.
– Det är jobbigt, framför allt när det är kallt.

Måste söka skolskjuts varje år

Han har själv ringt till den som ansvarig för skolskjuts på Lidingö, Kiran Bhat.
– Jag frågade om han tyckte att jag skulle stå ute och vänta i en och en halv timme och han sa bara ”ja”.
– Förut har de sagt att det finns en regel om att man får vänta i max 59 minuter, men det förnekar de, berättar Malte Laurin.

”Det är som att kommunen försöker trötta ut oss. Men vi ger oss inte.”

Han och hans pappa tror att det bor ungefär 20 skolbarn på Storholmen – men det är bara ungefär hälften som använder skolskjutsen. Många åker med sina föräldrar.
– Det är som om kommunen försöker trötta ut oss. Men vi ger oss inte, säger pappa Fredrik Laurin.
Varje läsår måste eleverna på nytt ansöka om skolskjuts eftersom besluten bara gäller för ett läsår i taget.
För Malte Laurin fortsätter väntan. Och det påverkar både fritiden och skolarbetet.
– Det är väldigt svårt att ta hem 
kompisar. Och det försvinner en massa tid då jag hade kunnat göra läxor.

Skolan försöker anpassa

Sara Dahl var tidigare rektor för högstadiet på Torsviks skola, men är nu tjänstledig. Hon har förståelse för att det är jobbigt om skolskjutsen inte fungerar bra.
– Vi har ändå ett uppdrag i skolan att se till att alla elever har det bra.
Enligt henne försöker skolan anpassa schemat så gott det går, men det är svårt att få det att fungera när man räknar in alla parametrar.
– Vi har 15 klasser och 13 klassrum och ofta går man i olika grupper. Att få ihop schema och lokaler är ett pyssel. Det blir en kedjeeffekt.
I stället såg hon till att eleverna hade en plats i skolan att vara på medan de väntar.
– Vi inredde ett studierum, med bord, stolar och fåtöljer. Då kan man använda tiden till att läsa läxor eller sitta och läsa.

Fakta

Så säger lagen

  • Kommunen är skyldig att ordna kostnadsfri skolskjuts om det behövs. Det kan vara av anledningar som avstånd till skolan, trafikförhållanden eller funktionsnedsättning hos eleven.
  • Alla elever i grundskola, grundsärskola eller gymnasiesärskola som har en offentlig huvudman har rätt till skolskjuts till den skola kommunen placerat eleven i.
  • Ibland har elever rätt till skolskjuts även om de går i friskolor eller i en annan kommunal skola än den kommunen placerat eleven i.
  • Kommunen har rätt att lämna och hämta elever vid upphämtningsplatser, det behöver inte vara vid elevens hemadress.
  • Skolskjutsen behöver inte heller anpassas till varje elevs skoltider.
Källa: Skolverket

Ingen elev har rätt till skolskjuts på Lidingö, enligt Lidingö stads riktlinjer.
Och skolskjutsansvarige Kiran Bhat tycker att kommunen gjort tillräckligt för barnen på Storholmen:
– Det är inte vi som bestämt att de ska bo på en ö.

”På Lidingö har alla elever nära till en kommunal skola och eleverna har därför inte rätt till skolskjuts med hänsyn till avstånd.”

Så står det på Lidingö stads hemsida. Men det görs undantag, för elever med funktionsnedsättningar eller efter individuella prövningar.
– Det är Lidingös riktlinjer som gäller, även om man bor på Storholmen, säger Kiran Bhat.
Enligt honom är det föräldrarnas ansvar och inte kommunens, att barnen kommer till skolan.
– Waxholmsbolaget kör, eller så får föräldrarna skjutsa.

”Vi har gjort tillräckligt”

Enligt Kiran Bhat köpte Lidingö stad båttransport privat de första fyra åren efter att Storholmen började höra till Lidingö, något som kostade 1,5 miljoner. Men när avtalet löpt ut ansåg kommunen att inget barn automatiskt hade rätt till skolskjuts.
– Vi har gjort tillräckligt. Varje barn har fått ett beslut, det är upp till vårdnads­havarna att överklaga det.
Kiran Bhat känner inte till att något barn får vänta så länge som Malte Laurin, men menar att det inte är rimligt att anpassa skolan efter båtturerna.
– Man kan inte ändra schemat för hela skolan för 20 barns skull.