Min lokala hjälte

10 hektar skog har avverkats på 13 år

Sedan 2002 har de privata markägarna i Görvälns naturreservat ansökt om att avverka 10,7 hektar skog. De kommande åren vill de avverka ytterligare 6,2 hektar – motsvarande nio fotbollsplaner.
Sedan 2002 har de privata markägarna i Görvälns naturreservat ansökt om att avverka 10,7 hektar skog. De kommande åren vill de avverka ytterligare 6,2 hektar – motsvarande nio fotbollsplaner.
Görvälns naturreservat marknadsförs som en levande skog med rikt friluftsliv. Samtidigt tillåts markägarna skövla stora skogsområden. De kommande åren riskerar sex hektar att försvinna.

– Reglerna är för svaga, säger Karin Hanze vid Naturskyddsföreningen.

Tallarna i Görvälns naturreservat badar i sol. På en anslagstavla vid reservatets ingång uppmanas besökare att röra sig varsamt i området.

”Förbjudet att bryta kvistar.”

”Klättra inte i träden.”

De var just närheten till naturen som gjorde att Anna Karin Lindbergs familj köpte villa i området.

– Det kändes fantastiskt att bo så nära ett naturreservat. Det är en viktig del av barnens liv att få röra sig fritt i skogen, säger hon.

Men sedan några månader till­baka håller de sig borta från skogspromenaden. Ett stort skogsområde har avverkats av de privata markägarna och delar av reservatet utgörs numera av ett kalhygge. Timmerbilar har kört upp stigarna och lämnat djupa, leriga spår.

Kalhygget utgör en liten del av de 10,7 hektar som avverkats sedan 2002. 2014 ansökte ägarna om att avverka ytterligare 6,2 hektar skog i reservatet – motsvarande nio fotbollsplaner.

Anna Karin Lindberg är en av många grannar som upprörts över planerna. Kommunen har mottagit flera synpunkter på de upp­körda stigarna.

– Jag har sagt till barnen att de inte får bryta grenar eftersom det är ett naturreservat. Sedan händer det här. Det är nästan komiskt, säger Anna Karin Lindberg.

– Får ett naturreservat se ut så här?

Görvälns naturreservat är till 20 procent ägt av privata markägare. När det bildades 1995 tecknades ett avtal med markägarna som innebar vissa restriktionerna i skogsbruket. Markägarna tilläts avverka skogen, om det inte störde det ”rörliga friluftslivet”. Kraven är inte juridiskt bindande och betecknas i avtalet som råd, riktlinjer och rekommendationer.

– Reglerna är för svaga. Jag förstår att markägarna vill tjäna pengar men samtidigt blir det en stor påverkan på marken. Det kommer att ta 20–30 år innan det blir kul att gå där igen, säger Karin Hanze, ordförande i Naturskyddsföreningen i Järfälla.

Enligt Järfälla kommuns miljö­chef Karin Seleborg har varken kommunen eller Skogsstyrelsen haft några synpunkter på hur skogsbruket bedrivits av de privata ägarna.

– Vi gör årliga tillsyner men jag kan inte se att vi har haft några anmärkningar, säger hon.

Hur ser ni på att hela området marknadsförs som ett naturskönt ­naturreservat, samtidigt som stora delar av skogen avverkas?

– Det är möjligt att det går att förstärka informationen så att det blir tydligare. Och om avverkningarna inte skötts enligt reglerna måste vi självklart följa upp det.

Mitt i Järfälla har sökt skogsägarna, som inte vill kommentera avverkningarna.

Det kommer att ta 20–30 år innan det blir kul att gå därKarin Hanze

Fakta

Ett 20 år gammalt avtal

20 procent av Görvälns naturreservat är privatägt och lyder sedan 1995 under regler för så kallade naturvårdsområden.

Ett naturvårdsområdet klassas som naturreservat men har ett svagare skydd.

I samband med miljöbalken 1999 upphörde möjligheten att skapa naturvårdsområden.

På många håll i landet har områdena reviderats och gjorts om till regelrätta naturreservat.

Källa: Skogsstyrelsen