Min lokala hjälte

100-åriga hus upp i rök

Ett förkolnat skelett är allt som återstår av kolonistugorna. I bakgrunden skymtar lusthuspaviljongen som ska bevaras.
Ett förkolnat skelett är allt som återstår av kolonistugorna. I bakgrunden skymtar lusthuspaviljongen som ska bevaras.
De 100-åriga koloni­stugorna vid Tomteboda­terminalen fick flytta på sig för SL:s nya bussdepå.

Två av dem ansågs så värdefulla att staden ­rivningsskyddade dem.

Nu har de brunnit ner.

Det är en mycket sorglig syn man möter när man svänger av Essinge­leden och kör in i Huvudsta. Två svarta kolskelett är allt som återstår av de gamla kolonistugorna framför Tomtebodaterminalen.

Natten mellan den 20–21 februari eldhärjades de svårt.

– Det är väldigt tråkigt. Vi ville spara just de här två, säger Ann-Christine Källeskog, plan- och byggchef på miljö- och byggnadsförvaltningen.

De två stugorna hade valts ut för att sparas åt eftervärlden, när de övriga stugorna runtomkring revs för att ge plats åt SL:s nya bussdepå. Tanken var att de över hundra år gamla husen skulle skapa en länk bakåt i tiden och minna om platsens tidigare historia. Så blir det nu inte.

Eftersom stugorna är i det närmaste utbrända kommer detaljplanen att göras om och det som är kvar av stugorna blir av med sitt rivningsskydd.

– Vi har resonerat så att det inte finns anledning att ha kvar ett kulturskydd. Även om man bygger upp dem igen är det inte de gamla stugorna som är kvar, säger Ann-Christine Källeskog.

Mellan de två utbrända husen ligger en liten lusthusliknande paviljong. Den har klarat sig utan skador från bränderna.

– Jag ser gärna att den sparas. SL har sett att de kan använda den på något sätt, så jag hoppas att den blir kvar, säger Marcus Schramm, planhandläggare på miljö- och byggnadsförvaltningen.

Vad som egentligen hände när husen brann är oklart.

När Lokaltidningen Mitt i besöker koloniområdet finns tecken på att någon har eller har haft den ena stugan som sovplats. Något som torde vara förenat med livs­fara, då stugorna är i så pass dåligt skick att de ser ut att kunna rasa ihop när som helst.

Att riva stugorna är fastighetsägarens ansvar, som först måste ansöka om rivningslov. Det har de inte gjort.

Fastighetsägare är Terminal Real Estate Sweden (TRES). Pia Chudi, projektledare för depåbygget, berättar att man haft bevakning av väktare vid stugorna.

Hon menar att stugorna med största sannolikhet kommer att rivas, men när är för närvarande oklart.

– Vi jobbar med detta så fort det går, säger hon.

I och med branden och att man nu tar bort rivningsskyddet måste kommunen även göra om granskningen. Det försenar planprocessen något.

– Man får inte göra förändringar i en detaljplan efter en granskning. Men efter att vi gjort justeringarna ska nog planen kunna antas efter sommaren, säger Ann-Christine Källeskog.

SL:s nya bussdepå är tänkt att rymma 240 bussar på ett 12 000 kvadratmeter stort betongdäck, en ny tvätthall samt en kontorsbyggnad. Tanken är att 600 bussar ska köra in och ut från området, varje dag.

I planen ingår dock också att ta tillvara de gamla ekarna på platsen. Man vill även spara nästan alla grönska som finns kvar ut mot Pampaslänken.

Fakta

Kolonilotternas uppgång och fall

1907: Bandirektör Alexander Wiberg överlåter marken till SJ och skapar Järnvägsmännens koloniområde.

1918: Koloniföreningen bildas och består då av 478 lotter och 399 medlemmar.

1960-talet: Koloniföreningen delas upp i två – Ekbacken och Västra skogen.

1978: Den första icke järn­vägaren fick en kolonilott.

2008–2013: Västra skogens koloniförening sägs upp då HSB ska bygga. Ekbacken sägs upp då TRES ska hyra ut marken till SL.

2015: Planen för nya bussdepån ska upp i byggnadsnämnden.