Polisen: Historierna går isär om skallningen på bussen

De två män i 20-årsåldern som misstänks ha legat bakom misshandeln av Claudia Aziz, 36, på nattbussen i Brandbergen i helgen och sedan försökt fly, nekar till att ha misshandlat Claudia Aziz på det sätt som beskrivits.

– Historierna går isär om vad som skett, säger Sofie Roxell, chef på Haningepolisens utredningsgrupp.

Men bussens övervakningsfilm tros avgöra fallet.

Det var vid 3-tiden natten mot lördag som 36-åriga Claudia Aziz plötsligt blev hånad för sitt smink och kallad ”hora” av en man i 20-årsåldern på nattbuss 892 mellan Stockholm och Jordbro. Hånandet ska ha börjat när bussen kom till Brandbergen.

Efter en ordväxling ska Claudia Aziz sedan ha skallats av mannen, när bussen var i höjd med Skyttens gata.

Claudia Aziz svarade med att göra ett så kallat envarsgripande av 20-åringen, och lyckades samtidigt ringa polisen.

Mannen hade suttit tillsammans med ett kompisgäng. Flera i gänget hoppade av bussen busshållplatsen efter. En kompis till 20-åringen stannade också kvar på bussen.

– När killen skallade mig sa jag till honom att det finns en kamera på bussen, bara för att förhindra att han även skulle slå mig. Sedan sa han att jag slog först, men det kommer övervakningsfilmen att visa inte var fallet. Hans kompis försökte stoppa mitt gripande, men jag ställde mig i vägen för utgången så de inte skulle kunna ta sig av. De blev kvar på bussen, säger Claudia Aziz till Mitt i Haninge några dagar efter händelsen.

Enligt Claudia Aziz valde busschauffören att köra förbi de avslutande busshållplatserna, och rakt in i SL:s bussdepå i Handen.

– Busschauffören släppte aldrig själv ut gärningsmannen ur bussen, och det var sex sju personer kvar i bussen när vi till sist stannade i Handens bussgarage. Som jag ser det fanns det bara ett oberoende vittne till händelsen, säger Claudia Aziz.

De två männen lyckades dock själva få upp bussdörren, och mannen som skallat Claudia Aziz försvann.

– Då envarsgrep jag den andre killen i stället som hade försökt hjälpa sin kompis att komma ur mitt gripande. Där använde jag verkligen våld, försvarligt, för att kunna hålla gripandet. Han hade ju försökt hjälpa den andra killen att fly. Och då kom polisen, berättar Claudia Aziz.

Händelsen har fått stor spridning på bland annat sociala medier. SvD har berättat om den och journalister från Danmark och Norge har hört av sig, berättar hon.

– Det har varit hektiska dagar och traumatiskt. All publicitet detta fått har blivit för mycket nu. Jag har aldrig varit med om att ett ungdomsgäng gått på mig såhär. Men det var bara en av dem som gjorde sig skyldig till skallningen, och jag skulle känna igen honom i sömnen, säger hon.

Sofie Roxell, chef på Haningepolisens utredningsgrupp. säger att man bara är i början av utredningen.

– Historierna går isär hittills när vi hör de som finns i ärendet. Innan vi riktigt kan uttala oss mer behöver vi se filmen från bussen, som vi väntar på. Den blir viktig för utredningen. Busschauffören får vi förutsätta ska höras, och sedan får vi se om det kan finnas fler vittnen till händelsen. Men i dag har vi två vittnen som jag ser det.

Fakta

Envarsgripande

Allmänheten får gripa en person, så kallat envarsgripande, om brottet som personen begått kan ge fängelsestraff, om personen påträffas på bar gärning eller flyr från brottsplatsen.

Allmänheten får också gripa en person som är efterlyst för brott. Den gripne ska så fort som möjligt överlämnas till polis.

Detta regleras i rättegångsbalken 24 kap. 7 paragrafen.