200 nyanlända får boende i år

Ari, 52, och hans fru sitter många timmar vid köksbordet i modullägenheten i Brandbergen. SFI och körkortsplugg gäller i väntan på jobb. Lägenheten är inredd med svenska 50-talsmöbler. "Vi köpte mycket på Blocket och second hand så fort vi flyttade hit. Även på Torvalla har jag fyndat, och en del har vi fått", säger han.
Ari, 52, och hans fru sitter många timmar vid köksbordet i modullägenheten i Brandbergen. SFI och körkortsplugg gäller i väntan på jobb. Lägenheten är inredd med svenska 50-talsmöbler. "Vi köpte mycket på Blocket och second hand så fort vi flyttade hit. Även på Torvalla har jag fyndat, och en del har vi fått", säger han.
Trafikbok körkort
Alis syriska körkort gäller bara två månader till i Sverige. I september ska han skriva prov för svenskt körkort.
Haninge tiodubblar antalet nyanlända som ska ha boende. Ändå klarar inte kommunen statens krav. "Detta är en utmaning såklart", säger socialnämndens ordförande Petri Salonen (C).

Prognosen pekar mot att Haninge når boenden för över 200 nyanlända med uppehållstillstånd innan året är slut. Men det statliga kravet på boende för 253 nyanlända klarar de inte.

– Vi har gjort ett stort jobb. Vi satsar på korttidslösningar med något lägre standard, där flera kan dela lägenhet, säger socialnämndens ordförande Petri Salonen (C).

Strategin är övergångslägenheter utspridda på olika håll i Haninge, dels bostäder inom kommunens egen allmännytta, dels bostäder från privata hyresvärdar. Socialtjänsten hyr sedan ut bostäderna i andra hand till de nyanlända under två år.

Ett exempel är delar av Najadenhuset i Handen.

– Fastighetsbolaget Hemfosa planerar för äldreboende på lång sikt, men i stället för att låta lägenheterna stå tomma kan 36 nyanlända flytta in där nu, säger Petri Salonen.

21 av bostäderna Haninge tar fram i år är modullägenheter.

Ute på en liten veranda till en av dem, mitt i Brandbergen, sitter 52-åriga Ali från Syrien. Han pluggar till nytt körkort samtidigt som augustisolen smeker över kvarteret.

Ali och hans grannar, hälften från Syrien, flyttade in i modulhusen i februari. Förutom körkortsplugg fyller Ali dagarna med svenska för invandrare, SFI. Han har lärt sig språket snabbt, men får sällan chans att prata svenska. TV-uttag saknas också i modullägenheten.

– Kunde vi sett svenska nyheter och hört svenska på tv hade det underlättat. Men här i kvarteret blir det bara prat om Syrien. Och bara på arabiska. Jag och min fru vill hitta lägenhet där svenskarna bor. Vi vill komma in i samhället, vara aktiva och hjälpsamma på annat sätt än vi kan här, säger Ali.

Han var elingenjör hemma i Damaskus.

För 15 år sedan, långt innan kriget bröt ut, var han i Stockholm ett par perioder och praktiserade på Ericsson. Snart börjar han en kortkurs på universitetet.

– Jag hoppas få jobb så fort som möjligt, säger han.

Han är inte ensam om att drömma.

35-åriga Sabhi, Alis granne, reparerade tvättmaskiner i Aleppo. Även Sabhi, som flydde till Sverige med sin bror, hoppas hitta jobb och egen lägenhet på annat håll.

– Min bror är ute och praktiserar skogsarbete nu. Han fick nyligen diplom, säger Sabhi.

Medan flera andra kommuner, till exempel grannkommunen Huddinge, sliter med att få fram modulbostäder och kritiserar staten för tvångsanvisningarna, försvarar Petri Salonen den nya bosättningslagen.

– Detta är en utmaning såklart. Men vi i kommunledningen ser det absolut inte som besvärligt. Och om inte vi levererar får någon annan kommun problem.

Det blir varken fler moduler eller några inköp av bostadsrätter till flyktingar i Haninge. Ali, Sabhi och de andra 19 hyresgästerna i modulhusen blir inte fler.

– Att ordna mark och tillfälliga bygglov för modulbostäder tar tid och kan bli väldigt dyrt. Och ur integrationssynpunkt blir det ofta ”utpekat”. Vi satsar på blandade, utspridda boenden i stället, säger Petri Salonen.

Frågan om flyktingbostäder är känslig i Haninge.

Samtidigt som kommunen närmar sig statens krav, minskar knappast trycket på socialtjänsten från andra socioekonomiskt utsatta grupper. Och kommunledningen möter dessutom motstånd.

På förskolan Ribbys gård i Västerhaninge vill kommunledningen flytta förskolegården till en annan plats på tomten och bygga 25 lägenheter på den nuvarande gården. Hälften planeras för nyanlända, hälften som LSS-boenden. Protesterna mot att bebygga gården är ett aktuellt exempel på hur bostadsmålet försenas, eller helt missas.

– Vi når inte exakt upp till 253 bostäder i år. Men ett oerhört viktigt politiskt mål är att inte bara bygga för de friska, utan även för de utsatta, säger Petri Salonen.

Tanken efter den tvååriga övergångsperioden är alltså att Ali och de andra nyanlända hittar egen bostad.

– De har en väldigt stark kraft i sig själva. De vill arbeta, de vill göra rätt för sig. Sedan finns det alltid några som kommer få det lite svårare, säger Petri Salonen.

Han är mer orolig att arbetsförmedlingen inte klarar uppdraget att få alla nyanlända i arbete, vilket kan slå mot kommunernas ekonomi.

– Det tror jag är en väldigt kritisk punkt. Det är väldigt viktigt att denna tvååriga etableringsperiod blir effektiv, säger han.

Ali, som ser fram mot kursstarten på universitetet, hoppas få jobb som elingenjör. Och ett nytt boende långt innan två år gått.

– Vi hoppas hitta något nära naturen, säger han.

*Under hösten väntas Haninge få besked från länsstyrelsen och Migrationsverket om fördelningstalen för 2017.

Läs mer: Färre ensamkommande till Haninge

Fakta

Det här styr antalet nyanlända

Fördelningen av nyanlända till kommunerna i landet baseras på vilka förutsättningar som finns när det kommer till arbetsmarknad och befolkningsstorlek. Man tittar också på hur stort det sammantagna mottagandet har varit av nyanlända och ensamkommande barn samt omfattningen av asylsökande som vistas i kommunen.

Totalt tar Stockholms län emot närmare 7 000 nyanlända som har beviljats permanent uppehållstillstånd i år, varav Stockholms stad tar emot flest med 2810 stycken, följt av Nacka 366 stycken och Huddinge med 321.

Enligt den nya bosättningslagen ska Haninge 2016 ta emot och ordna med bostad för 253 nyanlända med uppehållstillstånd, som fram tills nu bott på Migrationsverkets anläggningsboenden.

År 2014 ordnade Haninge inte bostad till en enda nyanländ, år 2015 ordnade man boende till 20 personer.

Från årsskiftet fram till sommaren i år hade kommunen ordnat med boende för 68 nyanlända. Enligt kommunens prognos når man strax över 200 innan året är slut, men inte målet och kravet på 253.

De statliga så kallade välfärdsmiljarderna, 43 miljoner i Haninges fall, täcker enligt socialnämnden helt kommunens boendekostnader för de nyanlända under de två åren de får övergångsboende.

Därefter är tanken att de nyanlända kan leva och betala hyra genom egen försörjning, eller genom ersättning från försäkringskassan, och därmed inte belasta kommunernas ekonomi.

Källa: Källa: Regeringen, länsstyrelsen, Haninge kommun