2018 – ett rekordår för äpplena

Jonas Stenmarck vid ett Särsöträd, hans favoritsort.
Jonas Stenmarck vid ett Särsöträd, hans favoritsort.
Efter förra året skrala skördar har 2018 blivit ett exceptionellt fruktår.
Vi besökte Jonas Stenmarcks trädgård i Angarn, där några av äppelträden är ett sekel gamla,

Han och hans fru Åsa Stenmarck bor i ett stort gammalt hus nära Angarnsjön. De har hela åtta ståtliga gamla äppelträd i sin trädgård.

De äldsta är över 100 år och av sorten Maglamer. De lite yngre, Signe Tillisch; Ingrid Marie; en god sort de inte identifierat och en vildapel, planterades på 60-talet. Alltså inga taniga tonåringar utan väletablerade aplar med kraftiga grenar och djupa rötter.

Pallar inte trycket

2018 är ett makalöst fruktår och träden har burit på så mycket äpplen att de inte alltid pallat trycket även om man gallrat dem på frukt. (Jo, ordvitsen var avsiktlig). Det hände också i Jonas Stenmarcks trädgård.

– En jättegren gick av på ett av våra träd. Så mycket frukt är det. Det är tråkigt, men det gäller bara att man tar hand om det så klarar de sig.

Sorten Ingrid Marie har vackert rodnande skal.

Den rika skörden har att göra med att förra året var riktigt eländigt.

– Då fick jag bara fem äpplen på mitt Ingrid Marie men året innan gav det 470 äpplen, säger Lennart Svahn.

Han är pomolog, alltså expert på fruktträd, och förklarar årets rekordskördar med fjolårets kyliga vår.

Kallt förra våren

– Det var så kallt att blommorna frös. Samtidigt som trädet sätter frukt bildas nästa års knoppar. Eftersom det blev så lite frukt hade träden mer energi över till knopparna. Därför blev det ovanligt mycket blommor i år. Och det verkar också som att uppvuxna äppelträd klarade den varma och torra sommaren bra. De har ju ganska djupa rötter, säger han.

Av den rikliga skörden har Jonas Stenmarcks familj lämnat in en hel del till mustning och har också torkat mängder. Men de har numera ett lite mer avslappnat förhållande till den än under de första åren i huset.

Kompostäpplen

– Det går inte att ta hand om allt och måste lägga det på en rimlig nivå. När man gjort fjorton burkar marmelad kan man känna att det får räcka, säger han.

Så numera bjuder han in folk att hjälpa till att bärga hem äpplena i olika facebookgrupper.

– Och i ärlighetens namn kör vi skottkärrevis med äpplen till komposten också.

Särsö heter hans favoritsort.

– Den ger alltid väldigt goda äpplen som är mogna länge. Härligt smakrika. Och de ger alltid frukt, även om det är ett bristår.

Fakta

Bästa äppelmoset

Inspirerat av ett toppenrecept i Hirams blå kokbok från 1969

3 1/4 kg rensade, smått skurna äppelbitar

7 dl vatten

1 kg syltsocker

Skär alla äpplen i små bitar. Var noga med att rensa bort alla fula delar och kärnhus. Har man en sort med vackra röda skal kan man låta dem vara kvar skurna i små strimlor. Det här blir ett ljust och friskt mos och skalen blir en vacker kontrast.

Koka alltsammans 10–15 minuter i en gryta med tättslutande lock.

Häll upp på rena och varma burkar. Sätt på lock direkt.

(I originalreceptet används bensoesyrat natron, som här ersatts med syltsocker.)