ANNONS

(rubrik saknas)

185 kommunpolitiker i länet, 22 av dem från Stockholms kommun, som ställer upp till val nästa söndag har struntat i att betala skatt, tv-avgifter eller andra räkningar. Det visar Lokaltidningen Mitt i:s granskning.

– Det är inte någon bra utgångspunkt för en politisk karriär, säger etikprofessorn Göran Bexell.
ANNONS

Inför valet till kommunfullmäktige den 14 september har Lokaltidningen Mitt i granskat samtliga 5 365 kandidater som står på partiernas valsedlar i tidningens utgivningsområde – 20 kommuner i Stockholms län, från Vallentuna i norr till Haninge i söder.

Under de senaste två åren har 46 personer, eller knappt en procent av kandidaterna, dömts för brott. En miljöpartist som arbetar som ekonom dömdes för bokföringsbrott 2012. Samma år dömdes en kristdemokrat med plats på topp tio i sin kommun för hot mot tjänsteman – efter att ha hotat en anställd på Kronofogdemyndigheten.

Bland kandidaterna finns även personer som är dömda för penninghäleri, grovt rattfylleri och narkotikabrott.

185 politiker, eller 3,5 procent av dem, har fått betalningsanmärkningar under de två åren. Tillsammans har politikerna fått 749 betalningsanmärkningar.

De vanligaste handlar om obetalda skatter, tv-avgifter, p-böter och CSN, men bland betalningsanmärkningarna finns även besök på Sturebadet, kalsongprenumerationer och obetald hyra.

I Stockholms kommun har 22 av de 860 kandidaterna fått betalningsanmärkningar de senaste två åren. Det är strax under tre procent och Stockholms kommunpolitiker har alltså marginellt bättre koll på sin ekonomi än länspolitikerna i stort. Sex personer på Stockholmslistorna har också något brottsligt i bagaget de senaste två åren, där det allvarligaste handlade om cannabisrökning.

Åtta kandidater i Stockholms län har fått 20 anmärkningar eller fler, och flest av alla – 27 stycken – står en V-kandidat för.

– Jag har under flera år haft en osäker ekonomi där pengar har kommit i perioder. Min inställning är att man ska ha en öppen attityd och möjlighet att gå vidare – och kunna ha förtroendet att förvalta ett uppdrag, säger hon till Lokaltidningen Mitt i.

Göran Bexell, professor emeritus i etik vid Lunds universitet, har forskat om moral i svensk politik och undersökt vilka moraliska krav som ställs på politikern som person.

ANNONS

– Med förtroendet att förvalta gemensam egendom följer ett särskilt ansvar. Ett vanligt synsätt är att ju högre position en politiker har, ju mer ansvar, desto viktigare blir den egna moraliska hållningen.

Kan man skilja på politikern och privatpersonen?

– Ibland är det bra att skilja dem åt. Man har olika ansvar i olika roller, men om man hävdar att en enskilds moral inte har någon betydelse så är man fel ute. Samtidigt är det lika fel att kräva att en politiker ska vara helt fläckfri, säger Göran Bexell.

Vilken betydelse har det om en politiker visar sig vara dömd för brott eller ha slarvat med sin ekonomi?

– Att inte följa de normer och regler som samhället har satt upp kan visa på en attityd som inte är någon bra utgångspunkt för en politisk karriär. Att sätta sig själv ovanför de krav man förväntar sig att a ndra lever upp till, det blir problematiskt, säger Göran Bexell.