ANNONS

26 miljoner – men få cyklar

För två år sedan klubbades en ambitiös plan för cyklingen.

Men trots att det satsas miljoner ökar inte antalet cyklister som man hoppats.
ANNONS

Ett lätt duggregn faller över cykelparkeringen intill Jakobsbergs pendeltågsstation. Typisk, svenskt vårväder skrämmer inte Karin Alling.

Hon låser upp och knäpper på sig hjälmen. Varje dag cyklar hon till och från pendeltågsstationen, en resa på ungefär tio minuter enkel väg.

– Men när tågen inte går, som i sommar, cyklar jag hela vägen till Spånga, säger hon.

I valet mellan SL:s ersättningstrafik och tvåhjulingen väljer hon den senare.

– De sätter ju in extrabussar, men det är mindre stressigt och går snabbare att ta cykeln.

Precis som de flesta andra som cyklar i Järfälla är Karin Alling nöjd med både underhållet och belysningen på kommunens gång- och cykelvägar – över 80 procent av cyklisterna gör tummen upp i kommunens undersökning.

Att använda tramporna är något kommunen hoppas att fler ska göra.

– Cykelfrågan är viktig för samarbetskoalitionen och vi vill absolut höja ribban, säger Amanda Palmstierna (MP), ordförande i Tekniska nämnden.

Därför klubbades en cykelplan för två år sedan. Här finns ambitiösa idéer om att öka antalet cyklister – både för miljön och hälsans skull.

ANNONS

Målet är att 20 procent av alla resor 2030 ska göras med cykel.

Men det kostar också.

Förra året lade kommunen 13,7 miljoner kronor i satsningar för infrastrukturen för cyklister. I år är nästan det dubbla – 26,2 miljoner – avsatta.

– I framtiden behöver takten, både på att rusta upp gång- och cykelvägar, och anlägga nya öka i takt med att befolkningen ökar, säger Amanda Palmstierna.

Satsningarna har gett resultat i form av att de som redan cyklar blivit mer nöjda, däremot har cyklisterna inte blivit fler i någon större utsträckning.

Målet är att öka antalet cyklister med tio procent. Men mellan 2014 och 2015 har ökningen varit blygsamma 1,7 procent.

– Vi kan se att de som cyklar är väldigt nöjda. Däremot är ökningen av antalet cyklister ganska få procentenheter och det är inte alls bra. Vi tycker att folk ska cykla mer och här behövs en ambitionshöjning, säger Amanda Palmstierna.

Det finns flera planer.

Ett exempel är Mälarvägen som ska få en gång- och cykelbana så att människor enkelt kan ta sig ut till vattnet. Det finns planer på att anlägga en cykelbana ut till Ängsjö friluftsområde – den frågan ska utredas.

Kommunen kommer också att ställa större krav på byggherrar i framtiden för att se till att cyklisterna påverkas så lite som möjligt vid byggen.

Det planeras också fler cykelparkeringar och cykelpumpar. Lånecyklar i Barkarbystaden utreds.

Under våren hålls kurser för nybörjare på cykel.

– Bästa sättet att få människor att cykla mer är att göra det så bekvämt som möjligt att ta cykeln. Vi har nöjda cyklister, men för att se till att de blir fler har vi mer att göra, säger Amanda Palmstierna.

Över Jakobsberg har regnet slutat att falla. Karin Alling gör sig redo för att trampa hemåt.

– Det är bra att cykla här, men några månader under vintern håller jag upp. Jag har inga dubbdäck.

Tre allvarliga olyckor förra året

Cyklister lever farligt i trafiken. När allt fler trampar fram ökar också antalet olyckor.

De senaste fem åren har 231 cykelolyckor rapporterats in av sjukvård och polis.

Rullgrus, höga trottoarkanter och vägbyggen – det är bara några hinder på cyklisternas väg. De är inte bara irriterande, utan kan också vara farliga.

De senaste fem åren har 231 cykelolyckor rapporterats in av sjukvård och polis, tre allvarliga olyckor inträffade förra året.

Det vanligaste är singelolyckor.

– Det är vanligt att underhållet brister. På vintern handlar det om plogning, särskilt utanför de prioriterade stråken. På sommaren är det klippning av buskar, säger Jon Jogensjö.

Han bor i Hässelby och har grundat nätverket Superlokala cyklande ombud. Nätverket består av hängivna cyklister som håller koll på underhåll och cykelvägar för att rapportera in det till ansvariga.

Han menar att bästa sättet att minska antalet olyckor är att förbättra underhållet av gång- och cykelvägar, samt att bygga ut cykelinfrastrukturen.

– Det behövs en kompetenshöjning på trafikkontoren, säger Jon Jogensjö, grundare av nätverket Superlokala cyklandeombud.

Om fler politiker och tjänstemän fick bättre förståelse för cyklistens perspektiv skulle mycket vara vunnet, menar han.

– De behöver själva ha mer tid med cykeldäck i asfalten. Även den mest engagerade medborgaren lyckas sällan få rätt åtgärd efter felanmälan, säger Jonas Jogensjö.