Modulhusen i Fagersjö innehåller 88 bostadslägenheter på drygt åtta kvadratmeter, och fyra gemensamma kök.
Modulhusen i Fagersjö innehåller 88 bostadslägenheter på drygt åtta kvadratmeter, och fyra gemensamma kök.
I husen bor ensamstående vuxna män, de flesta från Syrien och Eritrea. Kontraktet gäller i två år. Under den tiden förväntas invånarna hinna skaffa en egen bostad.
I husen bor ensamstående vuxna män, de flesta från Syrien och Eritrea. Kontraktet gäller i två år. Under den tiden förväntas invånarna hinna skaffa en egen bostad.

30-tal flyktingar i bostadsprotest

Nyheter 

Ett 30-tal Fagersjöbor från modulhusen vid Lidl tågade i fredags till socialförvaltningen, för att vädra sitt missnöje med bostadssituationen.

Flyktingarna i de nybyggda modulhusen i Fagersjö vantrivs, vilket Mitt i Söderort skrev om tidigare i sommar. I fredags tog sig cirka 30 av invånarna i husen – nära hälften av de som hittills flyttat in – till Intro Stockholm, socialförvaltningens avdelning för nyanländas bosättning, för att klaga.

”Vi hade ett möte dagen innan och kom fram till att vi inte vill bo kvar under de här förhållandena”, skriver en av männen i ett meddelande till Mitt i.

I ett PM har socialförvaltningen sammanfattat de klagomål som framfördes. Det framgår att Fagersjöborna känner sig vilseledda av Migrationsverket och arbetsförmedlingen om vilken typ av boende som väntade dem i Stockholm. Vissa har fått höra att de skulle få en permanent egen lägenhet. De åtta kvadraten med gemensamt kök i Fagersjö beskriver de som ”oskäliga” som bostad.

Fredrik Jurdell är samordnare för etableringsprocessen i Stockholm och vd för SHIS som driver modulhusen. Han har förståelse för Fagersjöbornas frustration.

– Vissa av klagomålen gäller själva fastigheten, saker som vi som fastighetsvärd kan påverka. Men den stora frågan är att de inte har fått rätt information om vad som väntat dem. Om man är inställd på något helt annat och möts av det här boendet är det klart man blir besviken, säger han.

Migrationsverkets mottagningsexpert Annica Ring svarar att myndigheten endast vidarebefordrar den information man får från kommunerna.

– Det är inte alltid vi ens vet vilken typ av boende som väntar. I den mån vi har information försöker vi ge den på ett korrekt sätt. Men kommunikation är svårt. När en tolk är inblandad kan det också lätt uppstå missförstånd.

Hur kan ni undvika liknande missförstånd framöver?

– Jag tror att det blir bättre nästa år. Som det är nu är både Migrationsverket, länsstyrelsen Arbetsförmedlingen och kommunerna inblandade i processen. Nästa år tar vi över Arbetsförmedlingens roll, då får vi en mer direkt kommunikation med kommunerna.

På mötet i fredags framförde flyktingarnas representanter att stressen över bostadsfrågan har lett till depression och till och med självmordstankar hos vissa. Fredrik Jurdell tror att bättre information kan hjälpa.

– Vi måste bli tydliga med att staden inte kommer att lämna dem på gatan efter två år om de inte har hittat en egen bostad. För de som lider av depression och till och med självmordstankar räcker kanske inte det stöd vi kan ge som fastighetsvärd. Då kanske vi kan länka vidare till landstingets vårdinsatser.

Fler nyheter från Stockholm

Kultur

Snart utses Huddinges bästa poeter

Nyheter

Katten Abbey hemma efter den hemska branden

Nyheter

Migrationsverket: Vi kommenterar inga datum

Anders Nicolaysen, it-värd på Skärholmens bibliotek lär ut sina kunskaper till besökare
Nyheter

Anders ger första-hjälpen i digital teknik

Ulrika Sundset, Malin Johansson och Per Hoflin
Nyheter

Starka reaktioner på ambulansens utsatthet

Nyheter

Årstafältet överklagas igen