Min lokala hjälte

5 700 ton avfall har försvunnit

Betala för hur mycket ditt skräp väger – det bet på villaägarna. Nu slängs nästan en tredjedel mindre sopor än förr.

Men ingen vet var det försvunna skräpet tagit vägen.

För ett och ett halvt år sedan började Stockholms småhusägare betala per kilo slängda sopor. Sedan dess har de sopsorterat så intensivt att stadens intäkter minskat. Lokaltidningen Mitt i avslöjade förra veckan att sophämtningsavgifterna delvis därför ska höjas nästa år.

Men hur mycket mer har stockholmarna egentligen sorterat sedan viktavgifterna infördes?

En hel del, visar en färsk undersökning som IVL svenska miljöinstitutet har gjort på uppdrag av staden. Totalt har villaägarna i Stockholm minskat restavfallet – soporna som slängs i den vanliga tunnan – med 31 procent om man jämför maj 2012, en månad innan den viktbaserade soptaxan infördes, med maj 2013. Det handlar om ett sopberg på 6 550 ton under ett år.

– En av målsättningarna var att minska restavfallet och det har vi lyckats med, säger trafikborgarrådet Ulla Hamilton (M) som ansvarar för frågan från politiskt håll.

Samtidigt ökar mängden matavfall med hela 160 procent, eller 837 ton utslaget på ett år. Det beror både på att vi sorterar ut mer matavfall och på att fler villaägare valt att ha en separat mattunna. Det utsorterade matavfallet blir sedan biogas.

– Det var en kraftigare ökning än vi räknat med. Det visar att Stockholmarna svarar snabbt på ekonomiska incitament, säger Ulla Hamilton.

Om man drar bort matavfallet från minskningen av restavfallet märker man snabbt att ungefär 5 700 ton sopor försvunnit.

I rapporten ges inget definitivt svar på var de har hamnat. Mängden sopor på återvinningsstationerna har inte ökat särskilt mycket, även om det är svårt att veta säkert, enligt Katarina Jönsson, enhetschef på trafikkontoret.

– Jag kan tänka mig att man tänker till mer. Du kanske slängde ett par skor i soptunnan tidigare till exempel, säger hon.

Ulla Hamilton vill att frågan undersöks närmare i samarbete med förpackningsindustrin.

– Förmodligen är det ju mycket förpackningar. Det kan också vara beteendeförändringar. Men det vet vi inte än.

Hur ser du på risken för ökad ”fuldumpning” av sopor i till exempel offentliga papperskorgar?

– Jag vill inte ha den bilden av människor. Jag vill tro att stockholmarna är medvetna, bryr sig om miljön och gör rätt för sig, säger Ulla Hamilton.

Fakta

Villaägare betalar per kilo sopor

Den viktbaserade soptaxan innebär att stadens småhus­ägare betalar en avgift för varje kilo sopor som slängs.

Syftet var att få stockholmarna att sortera mer, vilket också skett.

Enligt staden har sopminskningen inneburit en reducering av utsläpp av växthusgas med mellan 5 000 och 10 000 ton koldioxid. Ett ton koldioxid motsvarar utsläpp från 390 liter bensin.

Källa: Stockholms stad