500 000 bebisar överlevde tack vare Tore

Tore Curstedt reser mycket både i jobbet och privat och har besökt omkring 100 länder.
Tore Curstedt reser mycket både i jobbet och privat och har besökt omkring 100 länder.
Tores hustru Sol-Britt, som är pensionerad narkosläkare, fick vid ett tillfälle ge Curosurf till en patient. Burken har hon sparat som ett minne.
Tores hustru Sol-Britt, som är pensionerad narkosläkare, fick vid ett tillfälle ge Curosurf till en patient. Burken har hon sparat som ett minne.
1998 tog Tore Curstedt och Bengt Robertsson (1935-2008) emot Hilda och Alfred Eriksson pris av Kungliga Vetenskapsakademin.
1998 tog Tore Curstedt och Bengt Robertsson (1935-2008) emot Hilda och Alfred Eriksson pris av Kungliga Vetenskapsakademin.
Tore Curstedt har räddat livet på en halv miljon för tidigt födda barn i hela 80 länder.

Men den svenska forskaren och Sollentunabon nöjer sig inte där.

70 år fyllda arbetar han för fullt med att utveckla en billigare variant som utvecklingsländer har råd med.

Den 6 juni 1983 fick Tore Curstedt ett samtal från Sankt Görans sjukhus i Stockholm han aldrig glömmer. Det var klinikchefen, och han var desperat.

De var på väg att förlora en liten gosse som fötts i vecka 27 – kunde Tore och hans kollega möjligtvis prova ge barnet det där läkemedlet de höll på att forska på?

Läkemedlet hade aldrig testats på en människa tidigare, men djurförsöken visade mycket goda resultat. Tore Curstedt och hans kollega Bengt Robertsson satte genast igång att göra en behandlingsdos.

De hade två, högst tre timmar på sig, förklarade klinikchefen.

– När vi kom var barnet helt blått, men inom fem minuter efter att vi hade gett det dosen ändrade barnet färg och blev skärt igen. Efter en timme kunde det andas utan respirator. Det var en enorm känsla, minns Tore Curstedt.

Redan på 1950-talet hade forskare inom det amerikanska försvaret, som sysslade med nervgas, upptäckt att det finns ett ämne på insidan av lungorna som minskar ytspänningen i lungblåsorna.

Samtidigt hade andra forskare sett att för tidigt födda barn saknade detta ämne – vilket kan få deras lungor att kollapsa.

Ämnet framställdes syntetiskt, men var helt verkningslöst.

Och det är här de svenska forskarna Tore Curstedt och Bengt Robertsson kommer in i bilden. De upptäckte nämligen att det syntetiska ämnet inte fungerade utan två speciella protein som finns naturligt i lungorna hos människor och djur.

Lösningen blev att utvinna ämnet animaliskt istället.

– Vi valde grisar, för de kunde vi gratis på slakthuset, berättar Tore Curstedt.

De 3000 första doserna av det läkemedel som skulle komma att heta Curosurf tillverkade Tore och Bengt för hand i Karolinska institutets laboratorium. Till 100 doser gick det åt 30 grisar, eller 50 kilo lungor.

Med tiden insåg de att de att deras småskaliga produktion inte skulle räcka till. men när de i mitten av 1980-talet uppvaktade läkemedelsbolaget Pharmacia i Uppsala, fick de nobben.

– De menade att marknaden var för liten och att det inte skulle vara lönsamt, säger Tore.

Istället blev det ett italienskt bolag – Chiesi Farmaceutici – som skrev avtal med de svenska forskarna.

När läkemedlet godkändes i USA 1999 efter att det amerikanska läkemedelsverket FDA gjort ett mycket ovanligt undantag och godkänt den svenska tillverkningsproceduren tog det fart på allvar.

Idag har Curosurf tillverkats i cirka 3,5 miljoner doser, och man bedömer att en halv minst miljon för tidigt födda barn har överlevt tack vare Tore Curstedts och Bengt Robertssons arbete.

Flera gånger har Tore Curstedt träffat människorna bakom statistiken och sett patienter växa upp till friska barn, ungdomar och vuxna.

– Jag har hört bekanta berätta om hur deras barnbarn fått Curosurf, och när jag var i Belfast kom det fram en 20-årig kille och tackade mig för att han levde idag, berättar Tore Curstedt.

Trots dessa näst intill ofattbara framgångar har Tore Curstedt inte haft en tanke på att luta sig bakåt. När Mitt i Sollentuna träffar honom och hans hustru Sol-Britt i villan i Edsviken är han nyss hemkommen från Karolinska Institutet.

Han är i full gång med att framställa en syntetisk variant av Curosurf.

– Fördelarna är många. Den är lättare och billigare att framställa, vilket är viktigt för att det ska få större spridning i utvecklingsländerna. Dessutom behöver man inga grisar, säger han.

En annan möjlighet är att behandla vuxna med olika lungsjukdomar.

Hittills är resultaten goda, och mycket talar för att han återigen kommer att lyckas med det som amerikanerna gick bet på under 1960-talet.

Men arbetet har tagit längre tid än han trodde.

– På 1990-talet trodde jag att vi skulle ha det klart inom fem år, men nu siktar vi på att ha det klart någonstans mellan 2023-2025. Samtidigt får man vara ödmjuk, för mycket kan hända på vägen.

Mer än 40 år efter att Tore Curstedt tog en medicine doktorsexamen vid Institutionen för medicinsk och fysiologisk kemi vid Karolinska brinner han för sin forskning.

Kanske är det därför han får stanna upp och fundera ett ögonblick på frågan om hur han orkat hålla på så länge.

– Jag ser det mer som ett livsintresse än ett jobb. Sedan är det ju så att de här resultaten vi har fått ger en oerhörd drivkraft, säger Tore Curstedt.

Fakta

Kan få pris för sin livsgärning

Namn: Tore Curstedt

Ålder: 70 år.

Bor: Villa i Edsviken sedan 1975. Född och uppvuxen i Piteå.

Familj: Hustrun Sol-Britt, dottern Linda med familj i Stocksund samt sonen Martin med familj i Edsviken.

Yrke: Läkare och forskare vid Karolinska Institutet.

Kuriosa: Älskar att resa och har besökt omkring 100 länder.

Aktuell: Nominerad till det europeiska patentverkets utmärkelse European Inventor Award i kategorin Lifetime achievement.

Idag klockan 12, den 9 juni, delas priset ut vid en ceremoni Lissabon.