63 år sen sista lektionen

De gamla klasskompisarna håller kontakten. Bakre raden: Kerstin Lindberg, Marie-Ann Lindberg, Solveig Tenninge, Margit Zetterman, Märta Lindh, Inga-Britt Söder. Främre raden: Birgitta Rosén, Kristina Lundgren, Britt Lind, Margot Nerf, Maj-Britt Karlsson.
De gamla klasskompisarna håller kontakten. Bakre raden: Kerstin Lindberg, Marie-Ann Lindberg, Solveig Tenninge, Margit Zetterman, Märta Lindh, Inga-Britt Söder. Främre raden: Birgitta Rosén, Kristina Lundgren, Britt Lind, Margot Nerf, Maj-Britt Karlsson.
37 elvaåriga flickor på första klassbilden från 1944.
37 elvaåriga flickor på första klassbilden från 1944.
1943 började de i Kungsholmens kommunala flickskola tillsammans. Än i dag, 70 år senare, ses de två gånger om året för att prata gamla minnen.

För klass B skapade en hel del dramatik på Kungsholmen under sin skoltid.

Både muntliga och skriftliga prov i bland annat matte och svenska skulle klaras av för att bli en av de lyckliga flickor som fick börja på Kungsholmens kommunala flickskola, år 1943.

37 flickor kom in i klass B, men när de gick ut sju år senare hade flera droppat av.

– En del gick över till läroverket, dagens gymnasium, i femman. Och två av flickorna blev relegerade eftersom de hade många anmärkningar och försvann i väg när vi var på Skansen, berättar Solveig Tenninge.

Det unika med B-klassen som gick ut flickskolan 1950 är att de ses än i dag, 63 år senare. Vissa har gått ur tiden, men än lever 19 av dem. De som orkar äter lunch tillsammans två gånger om året och uppdaterar sig om vad som hänt sedan sist.

Skolan låg vid Västerbroplan och har i dag ersatts av Rålambshovsskolan.

Flickorna som gick här skulle gifta sig lite bättre än vanligt och förväntades kunna lite mer än alla andra. Därför läste de mycket­ språk, men också bokbinderi, hemkunskap och träslöjd klarades av på de sju åren.

Klassen skapade även dramatik, i dubbel bemärkelse, efter att ha satt upp en utmanande teaterpjäs.

– Det var en ganska kontroversiell pjäs som handlade om lesbisk kärlek, men det förstod ju inte vi, säger Britt Lind.

– Det blev skandal, och skrevs om det i tidningen, för så fick man ju inte göra, flikar Märta Lindh in.

Uppståndelse blev det även en dag efter att det varit dans på Nalen, som av många av elevernas föräldrar ansågs vara ett syndigt ställe dit få av flickorna fick gå.

– En av flickorna i klassen blev tusensköna på Nalen, det vill säga att hon vann en skönhetstävling och fick 1 000 kronor, säger Britt Lindh.

– Hon visade upp sig i baddräkt, men mer avklätt än så var det inte. Morgonen efter kom rektorn in i klassen och visade upp tidningen med artikeln och bilden och var mycket upprörd, skrattar hon.

En av flickorna hade en släkting som bodde i Amerika och som skickade hem lösnaglar och nylonstrumpor till henne. Paketet skickades sedan runt i klassen så att alla avundsjukt fick känna på dem.

– Jag minns dem än, de var röda, säger Märta.

Fakta

Mer om äldre tiders Kungsholmen

Per Anders Fogelström har skrivit om Kungsholmen i ”Vävarnas barn” och ”Mödrar och söner”.

Harald Norbelie har skrivit om stadsdelen i böckerna ”Vårt Kungsholmen” och Hänt och känt på Kungsholmen”.

Sydöstra Kungsholmen finns omskriven i ”En kulturhistorisk vandring kors och tvärs på sydöstra Kungsholmen” av Hans Göran Helmer.

Kungsholmen finns även beskriven i deckarform i böckerna ”Kungsholmsmorden” av Lars Bill Lundholm och ”I skuggan av ett brott” av Helena Henschen.

Källor: Eva Flygare, bibliotek­arie, Stockholm stadsbibliotek