Den fria etableringsrätten gör det svårt för kommuner att säga nej till nya friskolor, även då det är uppenbart att behov av fler skolor saknas.

Det blev tydligt i fjol då kommunen sa nej till en sjätte friskola med internationell inriktning i Sollentuna – men kördes över av Skolinspektionen som gav grönt ljus.

Borgerligt styrda Sollentuna har i grunden en positiv inställning till friskolor, men den här gången försökte man alltså säga nej då det redan fanns flera skolor med liknande inriktning i närområdet.

– Jag blev väldigt förvånad då de bara körde över oss, sa utbildningsnämndens ordförande Soley Aksöz Lithborn (M) då.

Påverkar ekonomin

I sitt remissvar slog kommunen fast att ytterligare en friskola skulle riskera ”att påverka de ekonomiska förutsättningarna för kommunala skolenheter att bibehålla en ekonomi i balans”.

Enligt Camilla Malm, ordförande i föreningen Sollentuna Föräldranätverk, gör den fria etableringsrätten att skolkostnaderna skenar i Sollentuna.

– Kommunen försöker bromsa utvecklingen. Steg ett är att öka klasstorlekarna, och de är gigantiska i Sollentuna i dag. Steg två blir att lägga ner skolor, för det finns ingen ekonomi i små skolenheter, säger hon.

"Driver kostnaderna"

Ett problem enligt Camilla Malm är att ökade kostnader för kommunens egna skolor, som det skulle innebära att till exempel ta över som huvudman för Norra Strandskolan, innebär att skolpengen ökar – och därmed även ersättningen till friskolorna.

– Man kan tycka att det vore behjärtansvärt att ta över skolan eftersom det finns tillräckligt med barn i skolåldern där, men står kommunen med höga kostnader för fastigheter och personal, men med lägre elevantal, så driver det kostnaderna eftersom även friskolorna då måste få mer pengar, säger hon.

"Barnkullarna har minskat"

Men Soley Aksöz Lithborn håller inte med om beskrivningen.

– Vi har 1 300 tomma skolplatser i hela kommunen i dag, varav 900 är i kommunala skolor. Det har att göra med att söktrycket förändras på olika skolor och att antalet barn har minskat totalt sett i kommunen, säger hon.

När det gäller att ta över Norra Strandskolan i kommunal regi menar hon att det vore en dålig lösning inte bara för kommunens ekonomi, utan även för eleverna som skulle gå där.

– Rektorn skulle ha svårt att få ihop sin ekonomi om inte skolan får in fler elever. Skolan skulle inte kunna ha samma service och möjligheter som andra skolor, med kuratorer, elevhälsa och resurspersoner. Då är det bästa möjliga att ta de eleverna och sätta dem i skolor i närheten i stället, och det finns tomma platser på till exempel Gillbo-Gröndalskolan, säger hon.

"Kvaliteten det viktigaste"

Gillbo-Gröndalskolan är den enda kommunala grundskolan i Rotebro, och öster om E4 finns ingen. I Norrviken finns heller ingen kommunal grundskola.

Socialdemokraterna har föreslagit att det ska finnas en kommunal skola i varje kommundel och i oktober röstade utbildningsnämnden ja då Liberalerna anslöt sig till S, V och MP eftersom man var positiva till motionens ”andemening att varje kommundel bör ha en kommunal skola på rimligt avstånd”.

Soley Aksöz Lithborn är av en annan åsikt.

– Vi kan inte prata om ännu en kommunal skola när vi har 900 tomma platser i dag. För oss är kvaliteten och valfriheten det viktigaste och då måste antalet skolplatser spegla behoven och vårdnadshavarnas val.

Men i Norrviken går det inte att välja en kommunal skola i dag.

– Fast det är inte långt från Norrviken till Häggviksskolan, så där finns en kommunal skola tillgänglig.