92-åringen Tellus blir digital

Majeed Olerud Khoso är filmbokningsansvarig på Tellus och ser optimistiskt på digitaliseringen. ”För mig är programmet det viktigaste, att vi kan fortsätta ta in de filmer vi vill.”
Majeed Olerud Khoso är filmbokningsansvarig på Tellus och ser optimistiskt på digitaliseringen. ”För mig är programmet det viktigaste, att vi kan fortsätta ta in de filmer vi vill.”
”Källan” kan vara den sista film som levererats i 35 millimetersformat.
”Källan” kan vara den sista film som levererats i 35 millimetersformat.
En ny epok har inletts för biograf Tellus i Midsommarkransen. I helgen gick man över från 35 millimetersformat till digital teknik.

– Det är en fråga om överlevnad för oss, säger filmbokningsansvarige Majeed Olerud Khoso.

I hjärtat av kulturföreningen Tellus lokal, mellan köket och biosalongen, ligger maskinrummet.

I en pappkartong ligger filmen ”Källan” upprullad på stora filmhjul. Det är den senaste, och kanske också den sista, filmen som levererats i 35 millimetersformat till biografen.

– Här är de gamla trotjärnarna, säger Majeed Olerud Khoso och visar på två stora, tunga maskiner. De är från 50-talet och tysktillverkade.

– Man kan jämföra dem med en gammal Volvo. Alla vet hur de fungerar och hur man ska meka med dem.

Bredvid står den nya digitala maskinen, en så kallad 2K-projektor.

– Det är ju en form av hantverk som går förlorat. Den här nya liknar mer en dator som man klickar på. Men jag som inte är maskinist till yrket är inte så nostalgisk, säger Majeed Olerud Khoso.

I landet pågår just nu en digitalisering av biograferna. Av totalt 830 biosalonger har cirka 570 i dag digital teknik.

– Det har gått i rask takt. SF och Svenska Bio kommer i princip vara klara med övergången till årsskiftet, säger Ramon Reissmüller, handläggare på Svenska Filminstitutet (SFI).

De stora kommersiella distributörerna av film kommer under nästa år knappt att ta fram några 35 millimeterskopior mer. De som då inte har hunnit gå över till den digitala tekniken får problem eftersom de inte får några filmer att visa.

Den nya utrustningen kostar omkring 600 000 kronor, hälften av den summan kan man få statligt stöd för från SFI.

– Det är många biografer på små och medelstora orter som har problem och måste kämpa för att få ihop till den andra hälften. Därför vädjar vi till kommunerna att hjälpa till med finansieringen och därmed berika kulturlivet. Men vi kommer se ett visst bortfall av biografer, av dem som inte får stöd från sin kommun eller kan lösa sin del av finansieringen, säger Ramon Reissmüller.

Att Tellus är en ideell kulturförening har enligt Majeed Olerud Khoso varit avgörande för att man ska ha råd att investera i utrustningen.

– Vi har lagt nästan allt vårt sparkapital på det här. Vi kan göra det tack vare att vi inte har några löpande kostnader för exempelvis löner, men alla har det inte så. ­Regeringen har drivit fram den här förändringen för snabbt.

Redan under hösten har det varit svårt att få ihop bioprogrammet. Han tar dokumentären om Lars Lerin som exempel, den distribuerades enbart digitalt. Att ­satsa på nya tekniken har varit en fråga om överlevnad, menar han.

– Alternativet hade varit att bara visa gamla klassiker, som Chaplin. Men jag är inte intresserad av att vara en nostalgitripp. Tellus ska fortsätta vara en vara en angelägen kulturinstitution som visar modern film.

Fakta

Öppnade 1920

Tellus är en kvartersbiograf från 1920 som sedan 1986 drivs av en ideell kulturförening.

I söndags visades den första digitala filmen, ”Liten Skär och alla små Brokiga” av Stina Wirsén.