Daglig rörelse ska göra barnen i Haninge smartare

Fr.v. Noah Svaneby, Iris Ahlqvist, Tindra, Julia Levander, Nova Lejonklou Rörelse projekt i Lovisedalsskolan. På bild klass 2
Årskurs två på Lovisedalskolan i Vallentuna har daglig morgongympa. Även i Haninge jobbar flera skolor med fysiska aktiviteter.
Fysisk aktivitet under skoldagen kan ha positiv effekt på barnens resultat. Haninge är en av fåtal kommuner i länet som satsar på daglig rörelse.
Nu ser regeringen över hur rörelse ska få en tydligare plats i skolan så att det blir lika för alla.

Fysisk aktivitet påverkar inte bara barns motorik och välmående, det kan också ha en positiv effekt på lärande och prestationer i skolan. Det visar flera studier.

”Vill du bli mer stresstålig, må bättre, förbättra ditt minne och bli mer kreativ och intelligent. Se då till att röra på dig. Regelbunden träning har nämligen visat sig vara den bästa hjärngympan som finns”, skriver bland annat Anders Hansen, överläkare på Sophiahemmet i sin bok Hjärnstark.

Färre flickor rör på sig

Men bara var femte flicka och hälften av pojkarna i landet kommer upp i de rekommenderade 60 minuter fysisk aktivitet under dagen. Det visar en nationell studie som Centrum för idrottsforskning har gjort.

För att få barn och unga i rörelse har man i bland annat Finland och Danmark under många år jobbat med rörelse under varje skoldag, vilket utbildningsdepartementen där har satsat stora resurser på. Det kan handla om rörelsepauser under lektionstid, så kallade brainbreaks, eller organiserade lärarledda rastaktiviteter.

Fler idrottstimmar

I Sverige har vi inte kommit lika långt, även om det är på väg att hända saker. Med start i höst utökas idrottstimmarna för elever i högstadiet, och regeringskansliet bereder just nu ett ärende där man tittar på hur man kan få in mer rörelse under skoldagen. Tanken är att det ska bli likvärdigt för alla elever, oberoende skola.

Som det ser ut i dag är det bara ett fåtal kommuner i länet som redan har en övergripande satsning för rörelse i skolan, visar en rundfrågning som Mitt i har gjort.

Oftast handlar det i stället om egna initiativ på enskilda skolor.

Alla skolor i Haninge

Haninge har en lektor i idrott och hälsa, Beatricé Gibbs, som föreläser och håller i ett nystartat nätverk med skolpersonal för att sprida goda exempel.

Alla skolor har fått i uppdrag att ta fram en plan för att få in mer rörelse i verksamheten, helst en timme varje dag. Till exempel organiserade rastaktiviteter eller aktiva avbrott under lektionstid som ”brainbreaks” eller rörelsepauser, men skolorna har kommit olika långt.

Ribbybergsskolan ska i höst ha morgonpromenader för eleverna och organiserade rastaktiviteter ledda av elever som är trivselledare.

Gustav Sundh fritidspedagog på Glömstaskolan i Huddinge kommun . Artikel om rörelse i skolan

Prylar som gör rasterna mer fysiska.

I Stockholm stad till exempel är samtliga 145 kommunala grundskolor involverade i projektet Spring i benen. Det är ett nätverk där skolorna delar med sig av aktiviteter så att andra skolor kan ta efter.

– Det är bra att det är ett övergripande projekt, att det inte hänger på en eldsjäl på en skola. Det ska vara lika för alla barn. Vi kan se att på två år har vi ökat den fysiska aktiviteten i skolan med 20 procent, säger grundskolechef Christer Oja, som drog igång projektet.

Vallentuna ett föredöme

Ett annat exempel är Vallentuna där skolorna sedan i höstas tillsammans med flera olika idrottsföreningar i kommunen jobbat med projektet Like – Lek, idrott, kultur ger energi. Här har eleverna i årskurs två och sju fått testa på flera olika sporter och kulturaktiviteter på skoltid utöver idrottslektionerna.

projektledare Marie Ivarsson. Rörelse projekt i Lovisedalsskolan.

Marie Ivarsson ser till att eleverna på Lovisedalsskolan får röra på sig.

– Förvaltningschefen som brinner för barn och rörelse bestämde att vi skulle göra en kommungemensam satsning så att inte bara elever på vissa skolor där man satsar på idrott och kultur får ta del. Det är också viktigt att det finns politiker som står bakom, och det har vi här, säger Marie Ivarsson, operativt ansvarig för projektet.

Även Riksidrottsförbundet är involverat i att hjälpa skolor att få in mer rörelse under skoltid. I Stockholmsdistriktet är det Nynäshamn och Upplands Väsby som hittills fått stöttning med att bland annat utbilda och inspirera skolpersonal att få in rörelse naturligt under skoldagen.

Fakta

Så arbetar kommuner nära dig med rörelse under skoltid

HANINGE

Haninge har en lektor i idrott och hälsa, Betaricé Gibbs, som föreläser för och håller i ett nystartat närverk med personal från alla skolor för att sprida goda exempel. Alla skolor har fått i uppdrag att fram en plan för att få in mer rörelse i verksamheten, helst en timme varje dag. Till exempel organiserade rastaktiviteter eller aktiva avbrott under lektionstid som ”brainbreaks” eller rörelsepauser, men skolorna har kommit olika långt.

NYNÄSHAMN

Alla skolor i kommunen ingår under 2019 i Riksidrottsförbundets projekt ”Rörelsesatsning i skolan”, och får på så sätt handledning och rådgivning i mer rörelse i skolan. Alla kommunala skolor ingår också i ett projekt att främja rörelse i utomhuspedagogiken.

SALEM

Inget övergripande arbete.

SÖDERTÄLJE

Alla kommunala skolor har organiserad rörelse utöver idrotten. Här finns bland annat något som kallas träna på arbetstid som är korta pass som kan användas för rörelseavbrott.

Källa: Enkät till kommunerna