Daglig rörelse ska göra Roslagsbarnen smartare

Fr.v. Noah Svaneby, Iris Ahlqvist, Tindra, Julia Levander, Nova Lejonklou Rörelse projekt i Lovisedalsskolan. På bild klass 2
Årskurs två på Lovisedalskolan i Vallentuna har daglig morgongympa. Även i Österåker och Vaxholm jobbar flera skolor med fysisk aktivitet.
Fysisk aktivitet under skoldagen kan ha positiv effekt på skolresultaten. Men bara ett fåtal kommuner i länet satsar på daglig rörelse i skolan. I Österåker och Vaxholm är flera skolor igång.
Nu ser regeringen över hur rörelse ska få en tydligare plats i skolan för att det ska bli lika för alla elever.

Fysisk aktivitet påverkar inte bara barns motorik och välmående, det kan också ha en positiv effekt på lärande och prestationer i skolan. Det visar flera studier.

”Vill du bli mer stresstålig, må bättre, förbättra ditt minne och bli mer kreativ och intelligent. Se då till att röra på dig. Regelbunden träning har nämligen visat sig vara den bästa hjärngympan som finns”, skriver bland annat Anders Hansen, överläkare på Sophiahemmet i sin bok Hjärnstark.

Färre flickor rör på sig

Men bara var femte flicka och hälften av pojkarna i landet kommer upp i de rekommenderade 60 minuter fysisk aktivitet under dagen. Det visar en nationell studie som Centrum för idrottsforskning har gjort.

För att få barn och unga i rörelse har man i bland annat Finland och Danmark under många år jobbat med rörelse under varje skoldag, vilket utbildningsdepartementen där har satsat stora resurser på. Det kan handla om rörelsepauser under lektionstid, så kallade brainbreaks, eller organiserade lärarledda rastaktiviteter.

Fler idrottstimmar

I Sverige har vi inte kommit lika långt, även om det är på väg att hända saker. Med start i höst utökas idrottstimmarna för elever i högstadiet, och regeringskansliet bereder just nu ett ärende där man tittar på hur man kan få in mer rörelse under skoldagen. Tanken är att det ska bli likvärdigt för alla elever, oberoende skola.

Som det ser ut i dag är det bara ett fåtal kommuner i länet som redan har en övergripande satsning för rörelse i skolan, visar en rundfrågning som Mitt i har gjort.

Oftast handlar det i stället om egna initiativ på enskilda skolor.

Högstadiet har mer idrott

I Vaxholm har man i en brukarenkät samlat in information om hur mycket eleverna rör på sig, för att se över huruvida det ska tas ram en gemensam strategi för rörelse eller inte.

”Och så här lång har högstadiet exempelvis lagt till extra tid för idrott och hälsa, våra f-6-skolor arbetar aktivt med fysisk aktivitet på fritidshemmet och någon skola har rörelse på schemat varje dag”, skriver Myrna Selenius, verksamhetsutvecklare i Vaxholm.

Gustav Sundh fritidspedagog på Glömstaskolan i Huddinge kommun . Artikel om rörelse i skolan

Prylar som gör rasterna mer fysiska.

Österåker har i dag inga gemensamma riktlinjer om daglig fysisk aktivitet, utan det ligger på enskild skola.

”Alla skolor har olika förutsättningar så vi finner i nuläget att det bra att det är rektors uppdrag. På skolorna förekommer fler goda exempel på detta, exempelvis på Österskärsskolan och Margretelundsskolan”, skriver Ann Bisenius, skolchef Österåkers kommun.

145 kommunala grundskolor

Men det finns också kommuner som ligger i framkant och har tagit ett bredare grepp. I Stockholm stad till exempel är samtliga 145 kommunala grundskolor involverade i projektet Spring i benen. Det är ett nätverk där skolorna delar med sig av aktiviteter så att andra skolor kan ta efter.

– Det är bra att det är ett övergripande projekt, att det inte hänger på en eldsjäl på en skola. Det ska vara lika för alla barn. Vi kan se att på två år har vi ökat den fysiska aktiviteten i skolan med 20 procent, säger grundskolechef Christer Oja, som drog igång projektet.

Vallentuna ett föredöme

Ett annat exempel är Vallentuna där skolorna sedan i höstas tillsammans med flera olika idrottsföreningar i kommunen jobbat med projektet Like – lek, idrott, kultur ger energi. Här har eleverna i årskurs två och sju fått testa på flera olika sporter och kulturaktiviteter på skoltid utöver idrottslektionerna.

projektledare Marie Ivarsson. Rörelse projekt i Lovisedalsskolan.

Marie Ivarsson ser till att eleverna på Lovisedalsskolan får röra på sig.

– Förvaltningschefen som brinner för barn och rörelse bestämde att vi skulle göra en kommungemensam satsning så att inte bara elever på vissa skolor där man satsar på idrott och kultur får ta del. Det är också viktigt att det finns politiker som står bakom, och det har vi här, säger Marie Ivarsson, operativt ansvarig för projektet.

Även Riksidrottsförbundet är involverat i att hjälpa skolor att få in mer rörelse under skoltid. I Stockholmsdistriktet är det Nynäshamn och Upplands Väsby som hittills fått stöttning med att bland annat utbilda och inspirera skolpersonal att få in rörelse naturligt under skoldagen.

Fakta

Så arbetar kommuner nära dig med rörelse under skoltid

STOCKHOLM

Samtliga 145 kommunala grundskolor är involverade i projektet Spring i benen – ett nätverk där skolorna delar med sig av aktiviteter så att andra skolor kan ta efter.

SUNDBYBERG

På alla kommunala skolor i Sundbyberg arbetar man med konceptet trivselprogrammet vars mål bland annat är att öka aktiviteterna på rasterna.

TÄBY

Skolförvaltningen fått i uppdrag av politikerna att möjliggöra för mer daglig fysisk aktivitet, och att det ska vara likvärdigt för alla elever.

UPPLANDS VÄSBY

Upplands Väsby har precis startat projektet ”alla barn och unga ska ha möjlighet till mer rörelse under dagen”. Både fristående och kommunala enheter och huvudmän inbegrips av projektet, och utbildningsnämnden har avsatt pengar för detta under tre år,

VALLENTUNA

Kommungemensam satsning där skolorna arbetar tillsammans med flera olika idrottsföreningar i projektet Like – lek, idrott, kultur ger energi. Här får eleverna i årskurs två och sju varje vecka testa på flera olika sporter och kulturaktiviteter på skoltid utöver idrottslektionerna. Pågått i ett år och utökas i höst.

VAXHOLM

Inget övergripande arbete.

ÖSTERÅKER

Inget övergripande arbete.

Källa: Enkät till kommunerna