Akut brist på personal i Botkyrka kommun

"Det är svårt att rekrytera. Framförallt personal med erfarenhet" säger socialnämndens ordförande Mats Einarsson (V).
"Det är svårt att rekrytera. Framförallt personal med erfarenhet" säger socialnämndens ordförande Mats Einarsson (V).
Marianne Holmgren.
Marianne Holmgren.
Botkyrka kommun lyckas inte anställa sjuksköterskor, lärare och förskolelärare.

Och om inte kommunen anställer 15 socialsekreterare kan rättsäkerheten vara i fara.

Förra året slutade nästan var femte socialsekreterare sin anställning hos Botkyrka kommun. Bland lärarna i grundskolans senare årskurser tackade mer än var fjärde kollega för sig och gick vidare till annan arbetsgivare eller i pension.

Även bland cheferna på utbildningsförvaltningen, vård- och omsorgsförvaltningen och socialförvaltningen så är personalomsättningen markant. Av 117 chefer som deltog i ett ledarutvecklingsprogram för fyra år sedan så har nästan var tredje packat ihop och lämnat sin arbetsplats.

Siffrorna konstateras i en rapport som kommunens personalavdelning jobbat fram under året. Med tanke på den höga personalomsättningen räknar Botkyrka kommun med att behöva anställa cirka 600 nya medarbetare per år framöver.

Socialtjänstens enhet för utredningar av barn och unga finns bland de som haft svårt att få behålla sin personal de senaste åren. Till nästa år begär förvaltningen mer pengar för att anställa 15 nya medarbetare här.

– Det är ansträngt. Men Botkyrka är inte den enda kommunen som har problem, säger Mats Einarsson (V) som är ordförande för socialnämnden.

Behovet av öka antalet socialsekreterare motiveras bland annat av att antalet barnavårdsutredningar ökat med mer än 100 procent mellan 2009-2014. Antalet socialsekreterare har dock inte ökat i samma takt. Om inte förvaltningen kan anställa fler socialsekreterare är det risk för både personalflykt och bristande rättssäkerhet skriver socialförvaltningen i ett äskande inför nästa års budget.

Göran Törnblom som är verksamhetschef på utredningsenheten för barn- och unga berättar dock att kommunen redan extrapersonal inne som finansieras via olika projektmedel. Det är anställningen av dessa det behöver göras plats för i den ordinarie budgeten nu. En del av dem är redan fast anställda. Andra är inhyrda socialsekreterare som kommer från bemanningsföretag. Hur många extra personer kommunen har tillgång till varierar från vecka till vecka.

– Vi ska ha 92 tjänster. De extra anställda ska fungera som ett dragspel med tanke på personalomsättningen och utbildningsinsatser, säger Göran Törnblom.

Kommunens personalavdelning skriver i rapporten att Botkyrkas personalomsättning generellt sett ligger i nivå med övriga kommuner i länet och inte är uppseendeväckande. Men omsättningen inom vissa yrken och svårigheterna att få tag på personal med rätt kompetens är ändå ett stort besvär:

”Kraven och pressen på befintlig personal blir högre, ett stort bekymmer i de redan ansträngda verksamheterna” står det i rapporten där det också konstateras att personal och chefer får ägna mycket tid åt att lära upp nya och relativt oerfarna medarbetare.

Nu ska Botkyrka kommun jobba fram en strategi för att komma till rätta med problemen. En av idéerna är en gemensam rekryteringsgrupp för att avlasta förvaltningarna och hitta medarbetare som väljer att stanna kvar inom kommunen. Gemensam marknadsföring av Botkyrka kommun som en ”stor och händelserik kommun” med intressanta pilotprojekt är något annat kommunen skulle kunna bli bättre på i jakten på tillsätta lediga jobb enligt rapporten. Att kunna konkurrera med lönen är en annan viktig aspekt.

– Men höjer även de andra kommunerna lönen så är den effekten kortvarig. Det är inte bara en åtgärd som behövs utan ett batteri av åtgärder, säger Mats Einarsson (V), ordförande i Socialnämnden.

Fakta

Några bristyrken

Inom parantes andel som slutade 2015

Socialförvaltningen

Socialsekreterare (23,5 procent)

Vård- och omsorgsförvaltningen

Sjuksköterskor (16 procent)

Biståndshandläggare (45 procent)

Utbildningsförvaltningen

Grundskollärare (tidiga årskurser) (14,4 procent)

Grundskolärare (senare årskurser) (21,5 procent)

Gymnasielärare (allmänna ämnen) (11,6 procent)

Specialpedagoger (15,4 procent)

Rektorer (18 procent)

Förskolechefer (25 procent)

Samhällsbyggnads- och tekniska förvaltningen

I genomsnitt slutade cirka 15 procent av personalen förra året.

Källa: Botkyrka kommun

Lärarbrist i Salem…

Problem att hitta lärare.

Annars tror personalchefen Margareta Beijer att Salem har det lättare än grannkommunen Botkyrka.

För några år sedan saknades det socialsekreterarare i Salems kommun. Hösten 2016 är läget annorlunda.

– Vi har lyckats fylla alla våra socialsekreterartjänster och då har vi dessutom utökat något. Det är heller inte någon kris bland biståndshandläggarna för närvarande, säger personalchefen Margareta Beijer.

Inte heller undersköterskor eller sjuksköterskor är det problem med.

Hon tror att Salems kommun när det gäller rekrytering har fördelar av att vara en liten, ”nära” kommun när de omgivande kommunerna är stora.

Finns det inga nackdelar med det?

– Självklart finns det nackdelar. Man måste vara väldigt allround och behärska alla delar av jobbet.

Även karriärmöjligheterna kan vara begränsade.

– Därför är det väldigt viktigt att rekrytera rätt personer med rätt förväntningar, som trivs att jobba i en liten kommun där man förväntas klara det mesta själv, säger Beijer.

Men personalchefen själv påpekar att hon trivs i den lilla organisationen.

– Stämningen blir mjukare och beslutsvägarna kortare och det är faktiskt väldigt trevligt.

Ett problem som Salems kommun delar med många andra kommuner är svårigheterna att få tag på utbildade lärare.

– Lärarproblemet lär inte bli lättare framöver, enligt rektorerna innebär lärarlönelyft och andra satsningar att de som inte får ta del av detta börjar flytta på sig och förhandla upp sina löner på annat håll, säger Beijer.

….fick Marianne att bli lärare på äldre dagar

Det var ett bra tag sedan Marianne Holmgren gick i pension.

Men hon längtade tillbaka till skolan och togs emot med öppna armar på Rönninge gymnasium.

På sommarlovet i år hörde Salembon Marianne Holmgren av sig till Rönninge gymnasium. Rektorn Katarina Sweding var i tjänst, skolan saknade personal, och svaret kom därför snabbt.

– ”Oj, så fantastiskt”, fick jag höra när jag kom upp till rektorn, berättar Marianne Holmlund.

Så när höstlovet satte igång var Marianne Holmgren tillbaka som lärare igen – på halvtid.

– Jag driver ett företag med hälsoprodukter också och så vill jag ha tid över till annat, säger Marianne.

Varför kom du tillbaka?

– Jag saknade egentligen skolan och ville ha mer att göra på dagarna. Dessutom har jag alltid tyckt att det är roligt med ungdomar, säger hon.

Tre dagar i veckan går hon nu till Rönninge gymnasium.

– Jag jobbar med ungdomar som tycker att matte är svårt. Vi har en grupp på skolan som fångar upp dem på ett tidigt stadium så att de inte hamnar efter.

Vad skiljer ungdomar i dag från tidigare?

– Jag tycker att de är öppnare på gott och ont. De vågar fråga om det är något de inte förstår vilket är bra. Samtidigt talar de rätt ut och är inte lika bra att vänta på sin tur.