Äldre för sjuka för trygghetsboendet

Ingalill Strömberg flyttade in i det dåvarande servicehuset i Skärholmen 2002. Hon saknar trygghetskänslan från den tid då det fanns mer personal i huset.
Ingalill Strömberg flyttade in i det dåvarande servicehuset i Skärholmen 2002. Hon saknar trygghetskänslan från den tid då det fanns mer personal i huset.
De som bor på Skärholmens trygghetsboende är för gamla och sjuka i förhållande till den hjälp som finns. Det menar Susanne Lindarv, chef för Skärholmens vårdcentral.

– Det har blivit som ett centrum för multisjuka äldre, säger hon till Lokaltidningen Mitt i.

För tre år sedan togs beslutet att göra om Skärholmens servicehus till ett så kallat trygghetsboende. Reception, sjuksköterskor och annan vårdpersonal togs bort. Trygghetsboendet skulle vara för friska pensionärer.

Nu slår chefen för Skärholmens vårdcentral, Susanne Lindarv, larm om att situationen har blivit en helt annan.

– Det flyttar in alldeles för sjuka personer som skulle behöva vara någon annanstans, på vård- eller demensboenden. Mina sköterskor gör cirka 6 000 hembesök om året bara på trygghetsboendet. Det är en tredjedel av alla hembesök i Skärholmen, säger hon.

Hon har även skickat ett brev till äldreborgarrådet Joakim Larsson (M) där hon ifrågasätter tanken med trygghetsboendet. I brevet hävdar hon att folk var friskare på den tiden det var servicehus. Då fanns vårdpersonal i huset. Nu finns bara en så kallad trygghetsvärdinna.

– Många har flyttat från den egna bostaden och trott att de skulle få hjälp och trygghet, vilket ett trygghetsboende inte erbjuder. Det finns svårt sjuka här som inte har någon hjälp alls, säger hon.

En som har reagerat på samma sak är 80-åriga Ingalill Strömberg. Hon bor själv på trygghetsboendet och är dessutom aktiv i Skärholmens pensionärsråd. Hon har försökt påverka lokala politiker att sänka inflyttningsåldern från nuvarande 75 till 70 år.

– Många som kommer hit är så krassliga att de bara hinner bo här en kort tid innan de måste flytta vidare till ett annat boende. De orkar inte vara med på aktiviteterna som ordnas, säger hon.

När Ingalill Strömberg visar runt i huset är alla gemensamma utrymmen öde. Trots att det är mitt på dagen är det tomt i fikarummet. Nedanför en trappa ligger en stor hög med illaluktande soppåsar.

Utanför trygghetsvärdens kontor finns ett schema med veckans aktiviteter. Där hänger också en lista över saker som trygghetsvärden INTE ska göra: ”Svara på frågor eller utföra vård eller tillsyn av personer. Vara ledsagare eller hjälpa till med myndighetskontakter”.

– Det var en annan trygghet då det fortfarande var servicehus. Då fanns sjuksköterskor här och man kunde säga till i receptionen om det var något, säger Ingalill Strömberg.

Skärholmens trygghetsboende drivs av kommunala bostadsbolaget Micasa. På bolagets webbsida står att ”en grundtanke för boendet är gemenskap”. Kommunikationschefen Maria Ehn är dock medveten om att många är för skröpliga för att delta i gemenskapen.

– Vi har hört från de som är pigga att de tycker det är tråkigt att inte alla kan vara med på aktiviteterna, säger hon.

Micasas egen statistik visar samtidigt att allt fler faktiskt har deltagit i trygghetsvärdinnans aktiviteter de senaste månaderna.

Äldreborgarrådet Joakim Lars­son (M) lovar att situationen på trygghetsboendet ska granskas.

– Vi har involverat vår kvalitetsinspektion för att utreda vad som har inträffat här. Vår uppgift är att se till att äldre får den vård och trygghet de behöver, oavsett om de bor på servicehus eller trygghetsboende. Nu avvaktar vi den här utredningen för att se vad som har brustit, säger han.

Fakta

Detta är ett trygghetsboende

Trygghetsboenden infördes 2010. Målgruppen är äldre som upplever otrygghet eller isolering i sitt vanliga boende men som i övrigt är friska.

Boendet består av anpassade lägenheter med trygghetslarm. I huset ska finnas gemensamma lokaler och personal som ansvarar för aktiviteter.

I Stockholm får man ansöka om plats när man fyllt 70 men flytta in först vid 75.

På Skärholmens trygghets­boende finns 187 lägenheter varav 170 är uthyrda.

Källa: Regeringen, Stockholms stad och Micasa