Min lokala hjälte

Alejandra släppte allt för att hjälpa flyktingar

Alejandra Werneström och hennes medarbetare kom till Kos med flera väskor. Väskorna var fyllda med kläder, skor, bärselar för barn. Dessutom hade de med sig två barnvagnar och en rullstol.
Alejandra Werneström och hennes medarbetare kom till Kos med flera väskor. Väskorna var fyllda med kläder, skor, bärselar för barn. Dessutom hade de med sig två barnvagnar och en rullstol.
Grekerna städar stränderna på flytvästar. På Kos fanns det mängder av övergivna flytvästar.
Grekerna städar stränderna på flytvästar. På Kos fanns det mängder av övergivna flytvästar.
Bild från hamnen där Alejandra Werneström umgås samt hjälper barnfamiljer i väntan på skjuts till hotellet de fick bo på.
Bild från hamnen där Alejandra Werneström umgås samt hjälper barnfamiljer i väntan på skjuts till hotellet de fick bo på.
Bild från färjan till Aten på ett barn till en av familjerna som kom till Kos när Alejandra Werneström var där.
Bild från färjan till Aten på ett barn till en av familjerna som kom till Kos när Alejandra Werneström var där.
Ett tältläger för ensamma män hade satts upp på Kos. Så här såg det ut inuti tältet.
Ett tältläger för ensamma män hade satts upp på Kos. Så här såg det ut inuti tältet.
Kallhällsbon Alejandra Werneström släppte allt för att åka till Kos och hjälpa flyktingar.

Där upplevde hon skriken från havet, rädda barn och en tragisk drunkningsolycka.

Men hon var också med om ljuspunkter och fick vänner för livet.

I en vecka har hon tagit emot, delat ut mat till och varit stöd åt de människor som kommit till Kos på flykt via små gummibåtar.

– Det kändes lite märkligt att komma hem och inte behöva vara lika mycket på alerten. Det är ganska mycket att smälta, säger hon.

Alejandra Werneström bodde på samma hotell som många flyktingfamiljer. Arbetet gjorde att hon bara hade tid att sova ungefär två timmar per natt. Veckan på Kos var fylld med tunga stunder.

– Det som påverkade mig mest var när vi mötte upp båtarna, när man hörde skrik från vattnet och blöta människor gled in och undrade vart de kommit. De var rädda att de var kvar i Turkiet.

Hon berättar att ett av barnen hon träffade hade en flytväst som var tunn som en t-shirt.

– Många av flytvästarna som de betalat för och som ska vara deras säkerhet var så tunna och hade typ liggunderlag som stoppning. Det visar hur utsatta människorna är.

Vid ett tillfälle när en gummibåt kom in till stranden berättade flyktingarna på båten att en annan båt också var ute på vattnet. Den andra båten kom dock aldrig fram. I båten hade minst 23 personer suttit. Alla drunknade.

Trots att situationen är tuff på Kos var Alejandra Werneström med om flera ljuspunkter.

– Vi hade ett lekland bredvid hotellet som vi bodde på. En dag tog vi med oss två barnfamiljer dit och lät dem vara barn. Efter ett tag följde föräldrarna med i leken och hoppade till exempel i hoppborgen. Att se dem släppa sina bekymmer för ett tag och bara leka var helt klart en av de bättre stunderna.

En av familjerna Alejandra Werneström hjälpte är från Afghanistan och vill ta sig till Sverige. Hon följer nu familjen via sociala medier och sms.

– Senast jag pratade med dem hade de tagit sig till Tyskland.

En annan familj bestod av en mamma med fem barn under tio år. De ville också till Sverige, och föreslog att de kunde promenera tillsammans med Alejandra Werneström.

– Jag sa att jag skulle flyga. Hon svarade att hon inte fick flyga, utan att hon måste gå.

– Det var väldigt starkt och jag blev påverkad. Det kändes orättvist att hon inte fick flyga precis som jag.

Just skillnaden mellan de som var flyktingar och de som inte var det var tydlig. När färjan till Aten kom blev de först inslussade till ett inhägnat område. De fick inte stå med övriga passagerare och fick kliva på färjan sist.

– Den uppenbara skillnaden man gjorde på människor var obehaglig. Och det var väldigt jobbigt att själv hoppa av färjan, sätta sig på en buss till tågstationen och sedan åka till flygplatsen samtidigt som mamman med fem barn stod kvar utanför. Jag vet inte var hon tog vägen.

Nu vill Alejandra Werneström berätta om människorna bakom flyktingstatistiken, kanske genom att föreläsa.

Hon tycker också att EU måste se till att det blir lättare för folk i länder som Syrien att ta sig till säkerhet.

– Det måste skapas lagliga sätt att ta sig till Europa. Om man måste ta sig till Europa för att söka asyl måste det finnas säkra och lagliga sätt att göra det på, så att man inte måste drunkna i Medelhavet.