Algtillverkare kan värma ny stadsdel

För att de röda algerna ska kunna användas måste de torkas. Jonny Westergård monterar ihop den stora torkanläggningen efter rengöring.
För att de röda algerna ska kunna användas måste de torkas. Jonny Westergård monterar ihop den stora torkanläggningen efter rengöring.
De cirka 1 400 nya bostäderna i Fabriksstaden kan komma att värmas upp av alger.

Tillsammans med Vattenfall och naturläkemedelsföretaget Bioreal vill kommunen utreda om det är möjligt.

I Bioreals fabrik i den före detta badkarsfabriken odlas den encelliga algen haemataoccus pluvialis. Till en början sker odlingen av de pyttesmå gröna växterna i 20-litersbehållare, men efter sex veckors uppdrivning krävs jättelika kar. Syftet är att framställa den röda antioxidanten astaxanthin som företaget tjänat pengar på och nu är det dags att expandera.

Till slutet av året räknar man med att ha ökat produktionen med 300 procent.

Det är det här som Värmdö kommun och den statliga energijätten Vattenfall funderar på om man kan dra nytta av. Framställningen av astaxanthin är nämligen mycket energikrävande, särskilt eftersom algerna måste belysas dag som natt för att växa till sig. Svea Fastigheter, som äger badkars- fabriken, använder redan i dag en liten del av Bioreals överskottsvärme för att värma upp gymnasieskolorna G2 och VTG i samma byggnad.

I framtiden skulle överskottsvärmen kunna värma upp betydligt större ytor – nämligen de 1 400 nya bostäder som ska byggas i den nya Fabriksstaden.

Värmdö kommun har skickat in en ansökan till Delegationen för hållbara städer om pengar till en förstudie, bland annat för att undersöka om idén över huvud taget är ekonomiskt och miljömässigt försvarbar.

– Får vi de här pengarna blir det ett sätt för oss att kunna driva på. Men i slutändan är det ju Vattenfall som måste bedöma om projektet är värt att satsa på, säger Lars Fladvad, utvecklingschef på Värmdö kommun.

Att ta tillvara värme som annars bara skulle ha försvunnit ut i luften är inget ovanligt.

Det som skiljer det här projektet från andra är att man här har chansen att från start försörja ett helt bostadsområde. Men även det tänkta tillvägagångssättet är ovanligt.

– Här har vi stora mängder spillvärme med låg temperatur som efter en viss temperaturhöjning kan förse den planerade nybyggnationen av lågenergihus med värme. Behövs högre temperaturer har vi det befintliga fjärrvärmenätet som back-up, säger Jenny Larsson, marknads och distributionschef på Vattenfall Värme Sverige.

Vattenfall ser mycket positivt på den här typen av samverkansprojekt.

– Vi har flera snarlika projekt på gång. Och den här idén är helt klart realistisk. Det är energianvändning när den är som bäst.

På Värmdö kommun finns ytterligare ett förslag på hur man skulle kunna förbättra energieffektiviseringen. I en andra ansökan till Delegationen för hållbara städer söker man medel för att undersöka om överskottsvärmen från frysningen av alla Gustavsbergs isbanor skulle kunna lagras i berget och tas tillvara året runt.

Den värmen skulle i sådana fall kunna användas till uppvärmning av badhuset, vilket sker redan i dag. Men också till sporthallar och de bostäder som kommunen vill bygga på parkeringen i Gustavsbergs centrum.

Om de tänkta planerna också kan tänkas leda till ett lägre värmepris är oklart.

– Vattenfall måste ju kunna räkna hem det här och det innebär stora investeringskostnader i början, säger Lars Fladvad.

Fakta

Fjärrvärmen görs i Gustavsberg

Energibehovet i Fabriksstaden beräknas ligga på 9 GWh per år. Spillvärmen från Bioreal är cirka 30GWh per år.

I dag produceras fjärrvärmen i Gustavsberg främst i en ny biopanna som går på skogsflis, samt i en gaspanna som får rötgas från Kovikstippen. Drygt en tiondel produceras med pellets, bioolja och en liten andel eldningsolja.

Källa: Värmdö kommun