Allhelgona – en sed som började i Gustavsberg

Värmdö kyrka under allhelgona.
Värmdö kyrka under allhelgona.
Allhelgona har gått om julen som den högtid då flest söker sig till kyrkorna.
Det är en sed som ska ha kommit till Sverige med italienare som arbetade på Gustavsbergs porslinsfabrik runt förra sekelskiftet.

Till helgen är det allhelgonahelg då det tid att tänka på sina nära och kära som inte längre lever. Men redan under veckan kommer folk och sätter ljus på gravarna.

– Många åker bort under helgen, säger Elias Eriksson, präst i Vallentuna församling. Sedan blir lyktorna allt fler. Men lördagen är den stora dagen, då har vi öppet med full bemanning fram till 20. Det finns ett allhelgonakafé och en fin utställning i kapellet.

Stillhet

Att helgen blivit så uppskattad kan ha flera orsaker. Det är ont om högtider under hösten och allhelgona är inte omgärdad av så många krav som jul och påsk. Man kan komma till kyrkogården med sina vänner eller med sin familj. 

Men viktigare är kanske vår längtan efter stillhet och och kontemplation i en tid som är stressad och materialistisk.

Jag tror att människor har ett andligt behov, ett behov av de djupare registren. Samhället uppfyller inte de behoven, säger Elias Eriksson. 

Gravljus.

På allhelgona hålls minnesgudstjänster då prästen läser upp namnen på de församlingsmedlemmar som gått bort under året.

– Sorg och saknad bryter igenom vardagen, det slår hål på våra föreställningar om vad som är viktigt. 

Ny sed

Alla har inte sina anhörigas gravar nära. Men geografin är inte så viktig, folk går till den kyrka som är närmast för att tända ett ljus och sända en tanke till älskade bortgångna.

Det är en sed som ska ha kommit till Sverige med italienare som arbetade på Gustavsbergs porslinsfabrik runt förra sekelskiftet.

– Att tända ljus har inte varit så stort i svensk tradition tidigare. Men det är en jättestor symbol numera, säger Elias Eriksson.