Älska och hata grannen

Det spottas fröskal i hissen, kissas ”mitt i maten”, tjuvröks i förråd, borras i tid och otid och spelas musik med volym från ”helvetet”. Kära granne – ibland är du dryg…
Det spottas fröskal i hissen, kissas ”mitt i maten”, tjuvröks i förråd, borras i tid och otid och spelas musik med volym från ”helvetet”. Kära granne – ibland är du dryg…
Trots att vi levt tillsammans som villagrannar, i hyreshus och senare i bostadsrättsföreningar i evigheter så har vi fort-

farande inte lärt oss att helt och hållet hantera våra grannar.

Konflikterna spirar åt alla håll i Stockholm.

En grannfejd i Älvsjö har pågått i flera år och grannarna har anmält varandra till polisen flera gånger. Konflikten urartade helt i somras då en man sprutade vatten med en slang genom grannparets fönster.

Grannarna anklagar dessutom mannen för att ha smetat in deras bil med vetemjöl och vatten. Mannen åtalades för ofredande, men friades.

Mindre konflikter än så pågår runt om i Stockholm.

På en altan i Enskede- dalen måste Pia snabbt plocka fimpar efter rökande grannar högre upp i huset, flera gånger i veckan, för att inte tvååriga dottern ska hinna före.

I en förening strax intill Stureplan, där en boende under lång tid mer än gärna tog med sig festen hem till klockan 07 på morgonen höll konflikten på att gå ända upp i Hyresnämnden, innan mannen blev sambo och lugnade ner sig.

En annan klassiker är väl tvättstugebråken.

När Anders bodde i en hyresrätt i Aspudden glömde han sina kläder i tvätt-maskinen en sen kväll. Morgonen efter hade någon slängt dem i soptunnan.

En annan källa till konflikt är förvaring av saker i trapphuset.

När Lisa var på besök hos ett par vänner i Hornstull parkerade hon sin vagn i trapphuset intill ett räcke, där hon tyckte att den stod i vägen så lite som möjligt.

En och en halv timme senare när kaffet var uppdrucket och hon skulle ta de båda barnen och gå, hade någon släpat och sparkat vagnen ner för en trappa och kastat ut den på innergården.

På porten satt en kopierad artikel om en tingsrättsdom rörande förbud mot barnvagnar i trapphus, upp- tejpad.

Vad är det då som triggar igång aggressionerna som emellanåt får så orimliga proportioner?

– Många bor tätt och kan känna sig väldigt trängda, man vill bestämma över sitt eget territorium. Vi lever också mycket mer individualistiskt än för 40 år sen, då vi fungerade mer som en grupp, resonerar Eleonor Lind, samtalsterapeut och professionell medlare i grannkonflikter.

Vissa uppfattar också gemensamma utrymmen mer som egna än som just gemensamma, vilket kan orsaka gruff.

Varför jobbar vi så mycket med arga lappar?

– Vi är rädda att bli avvisade eller få en dörr kastad i ansiktet. Eller så skriver vi saker för att vi helt enkelt inte vågar säga dem. Ofta skriver man något väldigt argt och anonymt, vilket jag tycker är så fegt! Så gör barn, inte vuxna människor.

Eleonor Linds bästa tips är att gå en runda och hälsa på grannarna när man flyttar in.

– Har man ett ansikte på sin granne så tolererar vi varandra på ett annat sätt och har överseende med snedsteg.

Cecilia Henning, docent i socialt arbete vid Hälsohögskolan i Jönköping, har forskat om grannrelationer i drygt 30 år och har myntat begreppet ”svaga band” för de oftast ytliga, men för många ändå viktiga, grannrelationerna.

– Att man känner igen folk gör att man känner sig trygg där man bor och blir bekräftad. Det behövs bara pyttesmå saker för att många äldre ska känna att de ingår i ett sammanhang och faktiskt känner sig så trygga att de kan bo kvar hemma. Att säga några vänliga ord, kanske hjälpa till med en matkasse, kan göra en gammal människas dag, säger hon.

grannsämja

Fakta

Störiga listan

Tidigare i år sammanställde Sveriges Bostadsrätts Centrum, SBC, de rapporter om störningar från grannar som kommit in till dem.

Det som irriterade mest var:

1. Grannar som spelar musik på hög volym.

2. Högljudda fester.

3. Grannar som röker så att det luktar in i andras lägenheter eller i gemensamma utrymmen.

4. Grannar som skriker, gapar och bråkar i sina lägenheter.

5. Nedskräpning av lägenheter och gemensamma utrymmen.

Källa: SBC