Min lokala hjälte

En holme med rik historia

Platsen för borgen består nu av en platåliknande kulle med spår av fundament och husgrunder. I slutet på 1980-talet gjorde UKF en undersökning av borgen. Man hittade då "första generationens kanonkulor" och ett antal armborstpilar. Fynden finns nu på Almare-Stäkets herrgård.
Platsen för borgen består nu av en platåliknande kulle med spår av fundament och husgrunder. I slutet på 1980-talet gjorde UKF en undersökning av borgen. Man hittade då "första generationens kanonkulor" och ett antal armborstpilar. Fynden finns nu på Almare-Stäkets herrgård.
Börje Sandén från Upplands-Bro kulturhistoriska forskningsinstitut har under många år forskat i historien bakom S:t Eriks borg.
Börje Sandén från Upplands-Bro kulturhistoriska forskningsinstitut har under många år forskat i historien bakom S:t Eriks borg.
Borgruinen vid Almarestäket på 1670-talet. Illustrationen visar de ännu ganska höga ruinerna av de medeltida ärkebiskoparnas fäste.
Borgruinen vid Almarestäket på 1670-talet. Illustrationen visar de ännu ganska höga ruinerna av de medeltida ärkebiskoparnas fäste.
Vid stenröset tros ingången till S:t Eriks borg ha varit.
Vid stenröset tros ingången till S:t Eriks borg ha varit.
En historisk skatt finns gömd på Stäketsholmen. Där fanns Ärkebiskopsborgen - S:t Eriks slott - som var Sveriges största medeltida borg. Och beslutet om att borgen skulle rivas har kallas för landets första riksdag.

Stäketsholmen i Upplands-Bro har en viktig roll i svensk historia. Det menar Brobon Börje Sandén, lokalhistorisk forskare med över 30 års erfarenhet av hembygdens historia och engagerad i Upplands-Bro kulturhistoriska forskningsinstitut (UKF).

– Det är en otroligt betydelsefull plats, inte bara i lokalhistorien utan även för hela rikets historia. Här fanns Sveriges största medeltida borg.

Redan på 1100-talet fanns en enklare borg på Stäketsholmen. Den fungerade som försvarsanläggning för städerna Sigtuna och Uppsala eftersom Stäket var inkörsport till orterna. Den ska ha bränts ned 1434 för att förhindra och rikshövitsmannen Engelbrekt Engelbrektssons trupper från att erövra slottet.

År 1440 fick ärkebiskop Nils Ragvaldsson tillåtelse att bygga en borg på Stäketsholmen. Ärkebiskoparna behövde ett fast hus, det vill säga en försvarbar borg – eller slott som borgar kallades på den tiden. Stäket sågs som en strategiskt värdefull plats.

Ärkebiskoparna var självskrivna ledare för riksrådet, och ibland utsågs de av de utländska kungarna till riksföreståndare. De behövde snabbt kunna komma till samlingsplatserna för viktiga möten och Stäket låg ”mitt i Mälaren”. Det gick snabbt att komma till Uppsala, Södertälje, Strängnäs, Västerås, Enköping, Arboga och Stockholm.

Ungefär 1450 stod borgen klar.

– Det var då den största och mest moderna borganläggningen i Sverige. Borgen skulle vara otagbar – och den var heller aldrig i strid. Många rika familjer deponerade sina rikedomar på borgen, säger Börje Sandén.

Ett villkor för att borgen fick byggas var att den inte på något vis skulle få inkräkta på statens inkomster. Men efter en tid hade biskoparna förvärvat tre härader som försörjde borgen, något som starkt stred mot överenskommelsen.

– Biskoparna på slottet räknades som landsförrädiska. Man beslutade att slottet skulle rivas, så att det aldrig mer på nytt skulle kunna uppstå som ett landsförrädiskt fäste, säger Börje Sandén.

Riksföreståndaren Sten Sture den yngre hade föregått att man skulle besluta saker när folk var samlade, och att det som angick alla bör alla få vara med och besluta. Till detta beslut, år 1517, bestämde han att sammankalla folket.

– Av historikerna har beslutet om borgens rivning kallats det första riksdagsbeslutet. Det var första gången en folkförsamling hade sådant stort inflytande, säger Börje Sandén.

Rivningen skedde 1519 och har kallas för upptakten till Stockholms blodbad.

”Av historikerna har beslutet om borgens rivning kallats det första riksdagsbeslutet.”

Fakta

Andra historiska sevärdheter i Upplands-Bro och Järfälla

Upplands-Bro:

Rösaring: Ett antal fasta fornlämningar i Låssa, bland annat vikingatida husgrund, gravhögar och ett flertal mindre labyrinter.

Fornsigtuna (nu Signhildsberg): Vikingatida kungsgård under gräset. Fornsigtuna är en av få svenska orter som nämns i isländska sagor.

Fornborgen vid Draget: Troligen den största och äldsta forntida vallanläggningen i Mälarområdet, cirka 4 000 år gammal.

Järfälla:

Gåseborg fornborg: Belägen på en bergshöjd i Görvälns naturreservat och är troligen 1 500 år gammal. Var troligen en länk i ett system av farledsborgar, som bevakade farleden till Uppsala och Sigtuna.

Upplands runinskrifter: Ett antal runstenar med inskrifter finns i Järfälla – bland annat vid Jakobsbergs folkhögskola och Äggelunda gård i Veddesta.