I juli 2024 ansökte Järva stadsdelsförvaltning om stöd från Allmänna arvsfonden om drygt 4,1 miljoner kronor för projeket "I Järva pratar vi om våld" – en särskild satsning på våldsprevention i området.

I ansökan klargjordes också att förvaltningen själv skulle bidra med ytterligare finansiering om drygt 3,5 miljoner kronor, till bland annat lönekostnader för utvecklingsledare och lokalhyra.

I slutet av 2024 godkände Allmänna arvsfonden sedan ansökan och 1 januari 2025 drog förvaltningen i gång satsningen.

Inget politiskt beslut

Det är dock inte förrän på stadsdelsnämndens sammanträde den 20 mars 2025 som projektet ska klubbas igenom i nämnden, då retroaktivt.

Det hela har fått oppositionen att reagera starkt, där Ole-Jörgen Persson (M), vice ordförande, menar att tillvägagångssättet varit helt felaktigt.

– Utan att ta ställning till själva projektet, som säkert har stora fördelar, kan jag bara konstatera att det här gått helt galet till. Förvaltningen har skickat in en ansökan på flera miljoner, åtagit sig egna kostnader på flera miljoner och bundit till sig en lokal – utan beslut i nämnd, säger han.

Ole-Jörgen Persson (M), vice ordförande i Järva stadsdelsnämnd.

Stefan Källstigen

"En skandal"

I vissa ärenden kan förvaltningen ha delegation till att fatta beslut, men inte i här pass stora projekt, enligt Ole-Jörgen Persson.

– Nämnden är alltid ytterst ansvarig för all verksamhet. Om man inte får sig förelagt stora åtaganden tappar man kontrollen – samtidigt som det blir en brist på demokratisk insyn. Det här är en skandal, det går totalt emot delegationsordningen.

Det yttersta ansvaret ligger på nämndens ordförande Rashid Mohammed (V), menar han.

– Om det är så att han inte vetat det här och att förvaltningen gjort ansökan på helt eget bevåg tyder det på att man tappat kontrollen över styrningen av förvaltningen. Har han däremot vetat om det har förvaltningen skickat in det med majoritetens stillatigande godkännande, vilket också är fel.

Styret: "Mänskliga faktorn"

Rashid Mohammed bekräftar att hanteringen av ärendet har gått fel till.

– Jag förstår Ole-Jörgens ståndpunkt. Förvaltningen har ansökt om medel för ett projekt som står beskrivet i nämndens verksamhetsplan, men ansökningsförfarandet har gått fel till och ett administrativt misstag har begåtts, det är den mänskliga faktorn helt enkelt, säger han.

Visste du om att ansökan skett?

– Nej, jag visste inte om det. Vi ska alltid ta upp sådana här frågor som ärenden och vara transparenta i våra beslutsprocesser. Den här ansökan skulle vara föremål för beslut i nämnden. Här har det helt enkelt blivit fel.

Ska något sådant här kunna hända?

– Det var ett mänskligt misstag, som sagt. Jag kan inte minnas att jag varit med om något liknande förut. Vi ska se till att det inte kommer hända igen, säger han.