Allt färre i länet lever på bidrag – men i Vaxholm är det tvärtom

bidrag vaxholm
I Vaxholm har andelen som lever på bidrag ökat något.
Vaxholm
Vaxholm
pengar
Pengar
Andelen som försörjer sig på sociala ersättningar och bidrag minskar i hela länet. Bara Vaxholm går mot strömmen: här har bidragen i stället ökat.

Antalet personer som försörjer sig på sociala ersättningar och bidrag har minskat sedan 2017. Det  visar siffror från Statistiska Centralbyrån. Skillnaderna mellan länen är stora och ännu större mellan kommunerna.

I Stockholms län är det få som livnär sig på bidrag. Under 2018 fick drygt en av tio stockholmare mellan 20 och 64 år någon form av ersättning. Det är lägst andel bidragstagare i landet.

Vaxholm sticker ut

I alla kommuner utom en har antalet bidragstagare minskat eller varit oförändrat sedan 2017.

Bara i Vaxholms kommun har antalet bidragstagare blivit fler. Men ökningen är liten  – 0,2 procentenheter – och från en nivå som tillhör de lägre i länet.

Få bidragstagare i Danderyd

Flest personer som försörjer sig på bidrag bor i Södertälje och Botkyrka. I Södertälje är nästan var femte person i arbetsför ålder beroende av bidrag och i Botkyrka drygt en av sju.

Det kan jämföras med Danderyds kommun där knappt var 18:e invånare försörjer sig på bidrag. Det gör Danderyd till den kommun i både länet och landet där lägst andel bidragstagare bor.

Motsvarande siffra i Österåker är att var 12:e person där är bidragstagare och i Vaxholm är det var 14:e.


Så många får ersättning i din kommun

Siffrorna visar andelen personer mellan 20-64 år som försörjer sig på sociala ersättningar och bidrag.

Källa: Statistiska centralbyrån


Fler kvinnor än män

Sett till hela landet försörjer sig något mer kvinnor än män på sociala ersättningar eller bidrag. Så har det sett ut en längre tid. I sjukpenning samt sjuk- och aktivitetsersättning är kvinnorna i majoritet. I de övriga ersättningsformerna är antalet relativt jämt fördelat mellan könen.

Fakta

Så räknas SCB

För att skapa jämförbarhet mellan olika typer av ersättningar beräknas så kallade helårsekvivalenter eller helårspersoner. Med det avses det antal individer som skulle kunna försörjas under ett helt år med full ersättning. Exempelvis blir två personer, som varit heltidsarbetslösa ett halvår var, tillsammans en helårsekvivalent.

SCB redovisar årligen statistik över antalet helårspersoner i åldrarna 20–64 som försörjs genom sociala ersättningar och bidrag, vilket innefattar sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning, ersättning vid arbetslöshet och arbetsmarknadspolitiska åtgärder, ekonomiskt bistånd samt etableringsersättning.

Källa: SCB