År av kamp – för eget smör

Kajsa Sangvall har reumatism, som är ärftlig. Processat margarin ökar risken att insjukna, därför vill hon inte att dottern Lova ska äta det. Men det krävdes intyg från läkare innan kommunen gav med sig och gick med på att låta Lova få Bregott i stället.
Kajsa Sangvall har reumatism, som är ärftlig. Processat margarin ökar risken att insjukna, därför vill hon inte att dottern Lova ska äta det. Men det krävdes intyg från läkare innan kommunen gav med sig och gick med på att låta Lova få Bregott i stället.
Kajsa Sangvall kämpade förgäves för att Lova skulle få Bregott i stället för margarin på smörgåsen på förskolan. Till slut fick hon ett intyg från husläkaren.

– Föräldrarna måste få bestämma vad som är bra för sina barn, säger hon.

Lova brer Bregott på knäckebrödsskivan hemma i köket i Glömsta. Det gör hon numera även på förskolan – men det är hon ensam om.

– De andra barnen har margarin, säger 4-åriga Lova.

Kajsa Sangvall har stridit mot kommunen i flera år för att Lova ska få Bregott i stället för margarinet Becel på smörgåsen.

Smör är gjort på grädde, medan margarin är gjort på vegetabiliska oljor som processats för att bli hårt.

För fyra år sedan fick Kajsa Sangvall ledgångsreumatism, en sjukdom som är ärftlig. Sedan dess är hon mycket noga med vad hon äter.

– Kemiskt processade oljor ökar risken för inflammationer i kroppen. Jag ska undvika det och jag vill inte att Lova heller äter det, säger hon.

Till en början fick hon ställa dit ett eget Bregottpaket på förskolan. Men efter ett år blev det slut med det, eftersom man egentligen inte får ta dit egen mat. Kajsa Sangvall tog då strid med kostchefen i kommunen.

– De var som att prata med en vägg. De följer Livsmedelsverkets rekommendationer och förskolecheferna vågar inte gå emot det, säger Kajsa Sangvall.

Efter att ha bråkat i ett år gick hon till sin husläkare, som skrev ett intyg om att Lova skulle ha specialkost.

Så nu är Lova den enda som äter Bregott på förskolan.

Livsmedelsverket rekommenderar lättmjölk och nyckelhålsmärkta mejeriprodukter för förskolebarn, vilket innebär lättfil och lättmargarin.

– Jag skulle helst se att de fick standardmjölk och fullfil, barn ska äta mat som de blir mätta av. Men jag har koncentrerat mig på det här med margarinet, eftersom det är viktigast för oss, säger Kajsa Sangvall.

Nyligen skrev miljöpartiet en motion om ökad valfrihet när det gäller kosten i kommunens förskolor och skolor.

– Det råder stor vetenskaplig oenighet om de här frågorna. Därför är det rimligt att föräldrar ges större inflytande att välja själva, säger Olof Olsson (MP).

Men kommunen viker inte från sin linje.

– Vi följer Livsmedelsverkets rekommendationer. Som kommun måste man ha en ståndpunkt i olika frågor och flertalet forskningsrapporter visar att mättade fetter ställer till det, säger Margareta Kurki, kostchef.

Men Livsmedelsverket rekommenderar lättmjölk och det finns ju skolor i Huddinge som serverar mellanmjölk?

– Då följer de inte riktlinjerna och det är inte okej. Mellanmjölk ska vara till matlagning och lättmjöl är dryckesmjölk.

Kemiskt processade oljor ökar risken för inflammationer i kroppen

Fakta

Lättmjölk rekommenderas till maten

Livsmedelsverkets rekommendationer för förskolan är en lunch som innehåller:

potatis, ris, pasta eller gryn

grönsaker och bröd till maten

nyckelhålsmärkta kött- och charkuteriprodukter

nyckelhålsmärkta mejerivaror

mjuka matfetter

fisk varje vecka

lättmjölk och vatten

Källa: Livsmedelsverket