20 år i medborgarnas tjänst

Marianne Berg Ekbom (V), ordförande i Norrmalms stadsdelsnämnd.
Marianne Berg Ekbom (V), ordförande i Norrmalms stadsdelsnämnd.
Ett byråkratiskt monster eller en nödvändig demokratireform?
Stadsdelsnämnderna fyller 20 år - men alla vill inte att Norrmalm ska ha sin egen.

Högre effektivitet, stärkt lokaldemokrati och politiker närmare medborgarna – det var visionen när Stockholm 1997 införde lokala stadsdelsnämnder runt om i staden. Drivande var Socialdemokraterna som vann valet 1994.

”Vi kunde göra allt”

Marianne Berg Ekbom (V), ordförande i Norrmalms stadsdelsnämnd, minns reformens tidiga dagar. Då arbetade hon som tjänsteman i söderort.

– Det var en känsla av att vi kunde göra allt. Vi bjöd in invånare, pensionärer och bjöd på kaffe och bullar. Politiker och tjänstemän skulle finnas nära invånarna och vi hade områdeskontor i stadsdelarna, säger hon.

Marianne Berg Ekbom är ordförande i Norrmalms stadsdelsnämnd. Foto: Pekka Pääkkö

Nämnderna hade ansvar för nästan allt. Kulturen, skolorna, biblioteken, snöröjningen, parkerna och gatorna. Sedan dess har de flesta av frågorna centraliserats.

– Allt som kunde decentraliseras skulle decentraliseras tills man kunde bevisa motsatsen. Det var verkligen en lokal demokratireform, säger Berit Svedberg, som höll i utredningen för 20 år sedan.

Samma frågor – 20 år senare

Så, vilka var de stora politiska knäckfrågorna i Norrmalm för 20 år sedan? I princip samma som i dag, visar det sig.

I områdesprogrammet för Norrmalms stadsdelsnämnd från 1997 nämns nedgrävningen av Centralbron, överdäckningen av Västra City och bygget av Norra Stationsområdet. En skillnad är att det senare har bytt namn till Hagastaden och fått en betydligt svulstigare form. Resten av frågorna är fortfarande på tapeten.

Gräv ner centralbron, föreslår M

Trodde du att frågan om att gräva ned Centralbron var ny? Tänk om – frågan har tröskats fram och tillbaka de senaste 20 åren. Illustration: Utopia Arkitekter

Segheten är något man lär sig leva med, säger Marianne Berg Ekbom (V).

– Någon kläcker en idé och sedan tar det en jäkla massa år innan det kommer till skott. Att förändra staden tar lång tid, särskilt om det kostar pengar.

En strid hon minns var den om isbanan i Vasaparken. Projektet ansågs vara för dyrt, men nämnden stod på sig. 2005 kunde skridskobanan invigas.

– Det blev väldigt lyckat. Sedan finns det säkert exempel på mindre lyckade projekt.

Moderaterna vill ha färre

Marianne Berg Ekbom (V) identifierar tre viktiga frågor för framtidens Norrmalm: fler trygga anställningar, en bra äldreomsorg och minskad biltrafik. Dessutom vill nämnden utveckla Odenplan till ett nav för stadens 17 fria teatergrupper.

– Det kan bli en plats där man träffas och får information om var teatrarna finns och vad som spelas. Det är viktigt att Odenplan får en tydlig identitet, inte bara en plats för att byta kollektivtrafik.

Att dela upp den lokala politiken i stadsdelsnämnder var ett kontroversiellt projekt. Liberalernas Jan Björklund, som då var oppositionsborgarråd, sa 2004: ”Klyftorna mellan olika stadsdelar har ökat kraftigt. Byråkratin har ökat, men inte demokratin.”

Nu är det Moderaterna som driver på frågan. De vill att nämnderna ska minska från 14 till fem.

– Det handlar om att spara på central byråkrati. Man skulle spara runt 200 miljoner kronor, säger Joakim Larsson (M), oppositionsborgarråd.

”Allt vi får är en extra macka”

Riskerar det inte att öka distansen mellan medborgare och politiker?

– Det tycker inte jag. Stadsdelsnämnderna är en funktion som är en förlängd arm till kommunfullmäktige där man har möjlighet att träffa de lokala politikerna. Men det ska man kunna göra även om stadsdelarna är större.

Marianne Berg Ekbom (V) är övertygad: stadsdelsnämnderna behövs.

– Folk frågar mig om vi äter dyra julmiddagar i nämnden. Men allt vi får är en extra macka och lite skumtomtar. Samtidigt är det den bilden som folk har av politiker, att alla är pampar. Så blir det när man bara ser politiker i tv-rutan. Vi måste finnas nära medborgarna.

Fakta

Succéer och fiaskon - 20 års historia i Vasastan

Några av frågorna har dragits i långbänk, andra har slopats längs vägen.

Så här såg planerna för vår stadsdel ut 1997 – och så gick det.

Inomhuspark vid S:t Eriksplan

Framtiden: Inomhuspark vid S:t Eriksplan? Illustration: Utopia Arkitekter.

S:t Eriksplan

DÅ: ”S:t Eriksplan ska återskapas som ett tydligt och vackert torg i staden. På sikt kan hela S:t Eriksgatan åter bli en paradgata i Vasastaden”.

NU: Den gröna ytan beskrivs som otillgänglig, och arkitekter föreslår en gigantisk inomhuspark på platsen.

Västra city

DÅ: ”Nya byggnader kan uppföras på överdäckningar av järnvägsspår och trafikleder. Området kan även vara aktuellt för ett Nobelcentrum”

NU: Planerna på en överdäckning är på gång, men vad bebyggelsen ska bestå av är inte klart. Något Nobel Center lär det inte bli.

Nobel Center.

Blasieholmen

DÅ: ”Detta är en mycket attraktiv plats som attraherar många olika intressenter. Dock bör mycket varsam komplettering ske och endast för visst särskilt lämpligt ändamål bör bebyggelse tillåtas”.

NU: Det kritiserade Nobel Center kan byggas på platsen.

Sergels torg

DÅ: Muttern på Sergels torg invigdes 1990, men revs 15 år senare. 2000 kom det nya förslaget: Sergels torn, skapat av arkitekthöjdarna Thomas Sandell och Gert Wingårdh. 32-våningsskrapan mätte 108 meter. Projektet blev aldrig verklighet.

NU: Sergels torg kompletteras med nya, hippa Brunkebergstorg.

Tunnelbana till sjukhuset

DÅ: ”Tunnelbanan från Odenplan kan förlängas till Karolinska, via Norra Stationsområdet”.

NU: Gula linjen ska dras mellan Odenplan och Arenastaden, med stopp i Hagastaden. Kan börja byggas 2018.

Hagastaden står klar 2025.

Norra Vasastan

DÅ: Nämnden föreslog en ”gles stadsbebyggelse” i Norra Stationsområdet.

NU: Mastodontprojektet Hagastaden byggs, med 6 000 nya bostäder.

Roslagsbana till city

DÅ: ”Roslagsbanan skulle på sikt kunna förlängas in till City”

NU: Dragningen till City klubbas efter Sverigeförhandlingen.