90-åring fick bara åtta minuter till att äta lunch

Sonja Höök, undersköterska på Baggeby gård, tycker att arbetsschemat är för tidspressat. Risken för stress ökar när varje minut är planerad i detalj, påpekar hon. Och stressen går ut över omsorgen om de äldre.
Sonja Höök, undersköterska på Baggeby gård, tycker att arbetsschemat är för tidspressat. Risken för stress ökar när varje minut är planerad i detalj, påpekar hon. Och stressen går ut över omsorgen om de äldre.
En äldre man får äta lunch på bara åtta minuter.
En kvinna får ofta inte sin dagliga gåträning.
Sonja Höök, undersköterska på Baggeby gård, berättar för Lidingö Tidning om tidspressen i sitt arbete.

Schemat som av personalen kallas för ”kortet” visar uppgifterna under en vanlig dag på Baggeby gård. Det är skapat med programmet Laps Care, som effektivt planerar hemtjänstens tid in i minsta detalj, minut för minut.
– De här korten är frustrerande både för personalen och de boende. När jag jobbade inom hemtjänsten på 80-talet så planerade vi dagen själva. Nu ska vi bara göra det som står på kortet och inget annat, säger Sonja Höök.
Laps Care används i många kommuner och var omdiskuterat när det infördes på grund av att personalens dagar blev alltför fullspäckade, men programmet anses mycket användbart.

Sonja Höök tycker att schemat är pressat.
Hon berättar om en dam som beviljats 20 minuter för lunch. Då ska Sonja Höök gå genom korridorerna, åka hiss, stå i matkö i matsalen. Tillbaka uppe i lägenheten ska damen sedan få sällskap vid bordet.
– Hon får äta på 10 till 13 minuter. Då ska jag sitta ner och se till att det blir positivt, säger hon.
En 90-årig man får 15 minuter till att gå till matsalen. Där ska han matas – i praktiken på bara åtta minuter.

Morgonrutinen fick ta en timme när Sonja jobbade på 80-talet. Nu tar den 20-30 minuter. De boende ska väckas, hjälpas till duschen, göras i ordning för dagen, serveras frukost, borsta tänderna och kanske rakas.
– Eller ta damen som ska ha gångträning varje morgon. Det blir ofta att hon inte får det. Vi måste väcka och peppa henne lite först, säger Sonja Höök.
Enligt henne blir det en del som inte hinns med. De boende får bara komma ut på promenad två gånger per vecka. Väl ute och påklädda kan det vara bara 15 minuter kvar.
De boende kan få vänta på sin frukost, därefter snabbt gå på lunch. I ett exempel är det frukost klockan 10.25 och lunch för samma person klockan 11.56.

Birgitta Sköld (LP), ordförande i omsorgs och socialnämnden har tagit del av delar av berättelsen.
–  Det är naturligtvis olyckligt att en medarbetare upplever att han eller hon inte kan utföra sitt jobb på ett bra sätt. Men jag har ett helhjärtat förtroende för den verksamhet vi bedriver, säger hon.
Cheferna på Baggeby gård har valt att inte tala med LT. Lotta Wigen, chef för omsorgs- och socialförvaltningen, säger att de boende är med och påverkar vilka insatser de ska få, exempelvis som i det specifika fall, där det var lunch och frukost tätt inpå varandra.
Hur kan det vara avsatt bara 15-20 minuter för lunch?
– 15-20 minuter är den tid som är avsatt för att hämta och lämna måltiden till kunden. Det handlar inte om att kunden ska äta sin måltid på 15-20 minuter, säger Lotta Wigen.
Är det som Sonja Höök beskriver feluppfattat?
– Vi håller inte med. Vi förstår att det uppstår frågor när man ser tidsangivelser utan bakgrund, som behövs för att ge en helhetsbild, säger hon.
Sonja Höök påpekar att det tydilgt står på hennes arbetskort att mannen som hon berättade om skulle få lunch med ”matning” i 15 minuter. Hon har också hört anhöriga klaga över vilka mattider deras släktingar fått.

Fakta

Så säger Socialstyrelsen

Enligt Socialstyrelsens allmänna råd ska omsorgen ta hänsyn till de äldre så att ”insatser genomförs på de tider och på det sätt som personalen och den äldre personen har kommit överens om”. Personalen ska ”ta hänsyn till den äldre personens önskemål om vem som återkommande ska hjälpa till”.

Källa: Socialstyrelsen SOSFS 2012:3