ANNONS

Arkitekten som är orolig för Farstas framtid

Tor Lindstrand är arkitekt och lärare på KTH Arkitekturskolan och bor i Gubbängen.
Tor Lindstrand är arkitekt och lärare på KTH Arkitekturskolan och bor i Gubbängen.
Ågesta Broväg är enligt Tor Lindstrand ett exempel på arkitektur med låg ambitionsnivå.
Ågesta Broväg är enligt Tor Lindstrand ett exempel på arkitektur med låg ambitionsnivå.
Farsta och dess invånare får lida av att bostadsbristen blivit akut. Stressen föder dåligt genomtänkt arkitektur, menar Tor Lindstrand, lektor på Arkitekturskolan.
– Förtätningen sker på bekostnad av folks livsmiljöer, säger han.
ANNONS

Stockholms stads arbete med nya bostäder sackar efter tidplanen, kunde Mitt i Söderort visa i en artikel den 23 maj. Men det finns de som tycker att planeringen av framtidens stad snarare går för snabbt.
Gubbängsbon Tor Lindstrand är lektor på KTH Arkitekturskolan. Han leder just nu sina studenter i ett temaarbete om förtätningen av söderort. När vi träffar honom i Farsta centrum drar han en kort historielektion, för att förklara det unika med den byggboom som väntar:
– I mitten av 1900-talet köpte staden upp stora arealer jordbruksmark för att staden skulle kunna växa. Senare skedde expansionen på före detta industrimark, som i Hammarby sjöstad och på nordvästra Kungsholmen. Nu finns nästan ingen sådan mark kvar. Nu ska man för första gången i modern tid bygga i stor skala där folk redan bor.

”Väldigt stora förändringar som planeras”

Att göra det kräver extra stor hänsyn, menar Tor Lindstrand. Men i de planer som har presenterats, exempelvis i Farsta, ser han inte mycket av det. I stället handlar det om tung exploatering och hus i en helt annan skala än de som redan existerar.
– I Farsta ska man trycka in nästan lika många bostäder som redan finns där idag. Det är väldigt stora förändringar som planeras. Här ställs olika intressen mot varandra: Bostadsbristen i Stockholm, som är en fråga för hela landet, ställs mot lokalsamhället. I debatten dominerar byggbolagen med sina vinstintressen och politiker som vill lösa bostadsbristen.
– Men det ger inte alltid den bästa arkitekturen och livsmiljön. Om man bygger väldigt stort bredvid något litet blir det ganska konstig arkitektur. Därför skulle det vara bra om planeringen fick ta mer tid, säger han.

Volymskiss över framtidens Farsta centrum, nya byggnader i färg. Illustration: Elinder Sten/Stadsbyggnadskontoret

Samtidigt måste väl folk ha någonstans att bo? Jo, att det finns en stor bostadsbrist har nog de flesta förståelse för, säger Tor Lindstrand. Men han varnar för vad som händer om bostadsbristen tillåts ”kidnappa hela diskussionen”.
– Bostadsbristen är ackumulerad, den har byggts upp under många år. Nu använder man den som ett skäl för att överge lokala intressen. Varför ska de som bor i ett område som Farsta bära kostnaderna för att politikerna har misslyckats med sin planering?

Inte ensam om kritiken

Om krocken mellan ny och gammal bebyggelse skriver också arkitekten Anders Kling, i en essä från i fjol i tidningen Arkitektur – med just Farsta centrum som exempel.
”…tätheten och höjden på flera av kvarteren och tjockleken på byggnaderna lämnar frågetecken hur sambandet mellan bebyggelsen och det befintliga landskapet kommer uppfattas. (…) Ibland verkar det som om stadsbyggandet har blivit ett köpslående. Det föreslås väldigt hög exploatering i en första runda för att man sedan medvetet ska kunna pruta bort delar i nästa samrådsvända. Det är tydligt att grunderna för besluten inte är arkitektoniska, utan vilar på andra, ekonomiska och politiska, grunder”, skriver han.

”Dialogen med invånarna behöver komma tidigare”

Så vad kan man göra? Tor Lindstrands recept är att staden måste bli bättre på att involvera medborgarna.
– Staden behöver vara starkare gentemot byggbolagen och värna allmänna intressen. Dialogen med invånarna behöver komma tidigare i processen. Som det är nu får de som bor i ett område för lite och för luddig information för att verkligen kunna sätta sig in i vad som ska byggas. Att bygga så att folk känner sig överkörda är ett stort vågspel.

ANNONS
Fakta

Så röstade ni om nya bostäder

På Facebook frågade vi er läsare hur ni vill att det ska byggas i er stadsdel. Flest röstade för nya bostäder men med hänsyn till lokal miljö. Många röstade också för att inte bygga alls – i alla fall inte i närmiljön.