Så har terrorn förändrat Stockholm

Nya tyngre betonglejon på Drottninggatan
Det har gått ett år sedan terrordådet på Drottninggatan. Så här har Stockholm förändrats efter händelsen som skakade ett helt land.

Ett år har passerat. Rättegången av Rakhmat Akilov fortsätter och parallellt med det är årsdagen här – för attentatet som dödade fem och skadade ytterligare 15 personer svårt.

Så här har Stockholms stad förändrats på de 365 dagarna.

Betonglejonen

Totalt ska 20 nya, tyngre lejon placeras ut på Drottninggatan. Allt till en kostad på 460 000 kronor.

De nya betongpjäserna väger fyra ton, något som ska göra det svårare för attentat med fordon. Vikten kan jämföras med de 900 kilo som de äldre lejonen väger.

Även de äldre lejonen har blivit fler. Totalt har staden fördubblat antalet jämfört med innan den 7 april 2017. Men det är inte bara Drottninggatan som berörs. Lejon ska placeras ut på andra gågator i sommar.

Klara sommargågator är sedan tidigare Hornsbergs strand, Swedenborgsgatan, Skånegatan och Rörstrandsgatan.

Förutom lejonen ska även 10 granitblock och stora växturnor placeras ut mellan lejonen på Drottninggatan.

Geofencing

Stockholms stad jobbar även på andra metoder att motverka terrordåd i innerstan.

Tillsammans med Trafikverket, Göteborgs stad och flera lastbilstillverkare har möjligheten utretts för att använda sig av så kallad geofencing, ett elektroniskt system som kan hindra fordon att köra i för hög hastighet på vissa, utvalda platser.

Geofencing är inte en ny metod, och används vanligtvis av lastbilsfirmor för att lokalisera fordon med hjälp av GPS.

Men tanken är här att tekniken ska användas för att bestämma villkoren för trafiken i ett visst område. Tekniken kan få stopp på fordon som kapats av obehöriga förare, eller begränsa hastigheten för fordon som kör fört fort.

Det kan också utlösa ett larm om fordonet lämnar ett visst område.

SL:s ordningsvakter terrorutbildade

Efter terrordådet beslöt SL att deras 250 ordningsvakter skulle få utbildning i att hantera liknande situationer.

Ordningsvakterna har fått lära sig att agera mot en eventuella gärningsmän och att skademinimera, alltså hålla allmänheten borta från den farliga situationen.

Samtliga väktare har även utrustats med kroppskameror.

Tunnelbanan och bussar

En riskzon för terrordåd är Stockholms tunnelbana. Även här har säkerheten skärpts efter 7 april, men SL kan inte gå in på detaljer kring säkerhetsarbetet.

Även här har personal utöver väktarna, så som trygghetsoperatörer, utbildats vidare.

Vidare när det gäller kollektivtrafiken föreslogs landstingets egen utvärdering att innerstan vid en liknande händelse kan komma att evakueras med SL-bussar.

Sjukvården och blåljuspersonal

Landstinget utvärderade även sjukvården efter den 7 april. Där konstaterades att organisationen är väl rustad, men att den interna kommunikationen mellan instanserna går att förbättra.

Likt ordningsvakter och poliser har även ambulans- och sjukvårdspersonal fortsatt utbildats i terrorberedskap. Bland annat har Stockholms län fått ett nytt träningscenter för ambulansen.

I centret som invigdes i september i fjol kan personalen öva på att ge vård vid allt från cykelolyckor till en radioaktiv attack.