ANNONS

Tufft att få Lidingöborna att sortera ut sina matrester

återvinning,Matavfall, uppslag, lidingö. Christina Nordgren, pensionär.
"Första tiden kände jag att det var väldigt kladdigt och bökigt men nu har jag vant mig", säger Islingebon Christina Nordgren.
2020 ska hälften av allt matavfall i Sverige återvinnas – för klimatet och miljöns skull.
Lidingö har en bra bit kvar till målet. Kommunen kämpar för att få fler att använda den bruna påsen.
ANNONS

Bananskal, kaffesump, äppelskruttar, potatisskal, brödbitar, överbliven pasta och äggskal. Varje år hamnar tonvis av stockholmarnas matavfall i soporna, och bränns upp.

Knappt 30 procent allt matavfall i länet utsorteras och blir biogas och biogödsel, till fromma för miljön och klimatet. Det är långtifrån det nationella målet, som är att 50 procent av allt matavfall ska återvinnas 2020, från hushåll, storkök, butiker och restauranger.

– Det är jätteviktigt att öka matåtervinningen, både för att få miljövänligare drivmedel och för att slippa konstgödsel. Det var därför Stockholms läns kommuner startade den gemensamma kampanjen Sortera matresten, säger Johanna Göransson, marknads- och försäljningschef vid Telge Återvinning i Södertälje och med i kampanjens styrgrupp.

Det lossnar på Lidingö

Sortera matresten startade sitt arbete för fyra år sedan, med barnfamiljer som främsta målgrupp. Sedan dess har andelen hushåll och verksamheter som sorterar ut sitt matavfall ökat, men det ser väldigt olika ut i olika kommuner. Södertälje/Nykvarn ligger i topp. Där sorterades över 50 procent av matavfallet ut 2018, medan siffran bara var runt 21 procent i Ekerö.

Lidingö ligger långt ner på länslistan, med siffran 23 procent, trots att man startade redan 2010.

Enligt Charlotte Löfgren, miljö- och avfallsutvecklare vid Lidingö kommun, har det dock börjat lossna.

– Fler och fler sorterar sitt matavfall. Den insamlade mängden ökade med cirka 20 procent under perioden januari till augusti 2019 jämfört med samma period 2018, säger hon.

Andel matavfall som sorterades 2018

*Renhållningsföretaget SRV servar Haninge, Huddinge, Botkyrka, Salem och Nynäshamn. Separat statistik finns inte.

ANNONS

Källa: Sortera matresten

Sedan 2013 arbetar Lidingö med miljöstyrande taxa. Den som bor i småhus kan få sitt matavfall hämtat kostnadsfritt varannan vecka och den som bor i flerbostadshus en gång i veckan. Här finns alltså pengar att spara, samtidigt som man gör en insats för miljön.

I början riktade kommunen sina informationsinsatser enbart mot villaägarna. Först 2015 började man söka upp även fastighetsägarna till flerbostadshusen, som utgör två tredjedelar av bostadsbeståndet. Det gav resultat, men Lidingö har alltså ändå svårt att nå det nationella målet.

Matavfall, uppslag, lidingö. Christina Nordgren, pensionär.

”Jag har rätt mycket matavfall och jag tycker att matsortera är det rätta att göra. Jag tänker på miljön”, säger Christina Nordgren, pensionär i Islinge.  Foto: Christian Lärk

Inte så kladdigt

De flesta kommuner i länet gör samma bedömning, visar Mitt i:s rundringning. Men vad beror då den stora skillnaden mellan dem på?

– En avgörande faktor är hur länge man sorterat. I Södertälje har vi hållit på sedan 2001 och har hunnit nå ut med budskapet. Kommuner med en stor andel villaägare har också en fördel. Det är enklare att få till insamlingssystem för dem och lättare att ställa ut kärl vid villor, säger Johanna Göransson vid Telge Återvinning.

Hon betonar också vikten av bra insamlingssystem och god kommunikation.

– Man måste synliggöra vikten av att återvinna och visa att det inte är så jobbigt och kladdigt som en del kanske tror. Det är lätt att återvinna matrester och tar inte alls lång tid.

Fakta

Sörab återvinner åt nio kommuner

Återvinningsföretaget Sörab ägs av kommunerna Danderyd, Järfälla, Lidingö, Sollentuna, Solna, Stockholm, Sundbyberg, Täby, Upplands Väsby och Vallentuna.

Bolaget tar hand om matavfallet i alla ägarkommuner, utom Stockholm. Det fraktas till Uppsala Vatten & Avfall AB:s biogasanläggning, där det rötas till biogas och biogödsel.

Ägarkommunerna (utom Stockholm) har en gemensam avfallsplan, med målet att 35 procent av matavfallet ska sorteras ut 2020.

Källa: Sörab
Fakta

Matresterna i bruna påsen blir biogas och biogödsel

Den som sorterar ut sina matrester lägger dem vanligtvis i en brun papperspåse. Påsen slängs  i ett eget sopkärl, som hämtas av ett renhållningsföretag. Sedan fraktas avfallet till en biogasanläggning, där det omvandlas till biogas och biogödsel.
Biogasen blir bränsle för sopbilar, bussar och personbilar i stället för bensin och diesel.
Källa: Stockholms stad