ANNONS

En utmaning att sortera ut matrester i skärgården

Återvinning, Matavfall_Södra Roslagen_Lutfije Tahiri
”Vi har hämtning varannan vecka. Varma sommardagar är det för sällan. Då kan det bli kryp”, säger Lutfije Tahiri i Björkhaga i Åkersberga.
2020 ska hälften av allt matavfall i Sverige återvinnas – för klimatets och miljöns skull.
Österåker och Vaxholm har en bra bit kvar till målet.
ANNONS

Bananskal, kaffesump, äppelskruttar, potatisskal, brödbitar, överbliven pasta och äggskal. Varje år hamnar tonvis av stockholmarnas matavfall i soporna, och bränns upp.

Knappt 30 procent allt matavfall i länet utsorteras och blir biogas och biogödsel, till fromma för miljön och klimatet. Det är långtifrån det nationella målet, som är att 50 procent av allt matavfall ska återvinnas 2020, från hushåll, storkök, butiker och restauranger.

– Det är jätteviktigt att öka matåtervinningen, både för att få miljövänligare drivmedel och för att slippa konstgödsel. Det var därför Stockholms läns kommuner startade den gemensamma kampanjen Sortera matresten, säger Johanna Göransson, marknads- och försäljningschef vid Telge Återvinning i Södertälje och med i kampanjens styrgrupp.

Sortera matresten startade för fyra år sedan, med barnfamiljer som främsta målgrupp. Sedan dess har andelen hushåll och verksamheter som sorterar ut sitt matavfall ökat, men det ser väldigt olika ut i olika kommuner.

Vill nå fler på öarna

Södertälje/Nykvarn ligger i topp. Där sorterades över 50 procent av matavfallet ut 2018, medan siffran var runt 21 procent i Ekerö.

Vaxholm och Österåker ligger däremellan – med drygt 31 procent respektive drygt 35 procents matavfallsåtervinning.

– En av våra utmaningar är att vi har mycket skärgård. Det är svårare hämtförhållanden och svårare att få till effektiva lösningar. Men vi strävar efter att kunna erbjuda alla möjlighet att matsortera även i skärgården, kanske inte vid varje fastighet men vid särskilda insamlingspunkter, säger Peter Nyström, chef för avfall och miljölogistik på Roslagsvatten.

Andel matavfall som sorterades 2018


*Renhållningsföretaget SRV servar Haninge, Huddinge, Botkyrka, Salem och Nynäshamn. Separat statistik finns inte.

Källa: Sortera matresten

ANNONS

I Österåker startade Roslagsvatten matavfallssortering redan 2012. I Vaxholm kom man i gång 2014. I båda kommunerna är miljöstyrande taxa ett viktigt verktyg. Avgiften är hälften så hög för den som sorterar ut sitt matavfall.

– Det gäller även om man har en matkompost. Men vi vill helst att man ansluter sig till vår matavfallsinsamling som ger biogas och biogödsel. Undersökningar visar att klimatpåverkan av denna behandling blir mindre, även om det hämtas upp med en sopbil, säger Peter Nyström.

Matavfall_Södra Roslagen_Lutfije Tahiri

”Vi har hämtning varannan vecka. Det fungerar fint på vintern. Men om det är varma sommardagar är det för sällan. Då kan det börja det lukta illa och blir mycket kryp och flugor. Men vi gör det för att det går till något bra”, säger Lutfije Tahiri, som bor i Björkhaga i Åkersberga.  Foto: Åsa Sommarström

Inte så kladdigt

Skillnaden mellan länets kommuner är alltså stor. Det har flera orsaker, menar Johanna Göransson vid Telge Återvinning.

– En avgörande faktor är hur länge man sorterat. I Södertälje har vi hållit på sedan 2001 och har hunnit nå ut med budskapet. Kommuner med en stor andel villaägare har också en fördel. Det är enklare att få till insamlingssystem för dem och lättare att ställa ut kärl vid villor, säger hon.

Johanna Göransson betonar också vikten av bra insamlingssystem och god kommunikation.

– Man måste synliggöra vikten av att återvinna och visa att det inte är så jobbigt och kladdigt som en del kanske tror. Det är lätt att återvinna matrester och tar inte alls lång tid.

Fakta

Matresterna i bruna påsen blir biogas och biogödsel

Den som sorterar ut sina matrester lägger dem vanligtvis i en brun papperspåse. Påsen slängs  i ett eget sopkärl, som hämtas av ett renhållningsföretag. Allt utsorteras matavfall från Vaxholm och Österåker körs till Uppsala Vatten & Avfall AB:s biogasanläggning, där det rötas till biogas och biogödsel.
Biogasen blir bränsle för sopbilar, bussar och personbilar i stället för bensin och diesel.
Källa: Stockholms stad,