ANNONS

Tufft att öka återvinningen av matavfall i Stockholm

återvinning, Matavfall, Lars Henriksson regeringsgatan 76. Jag sorterar matavfall för att kunna återvinna och göra biobränsle för stadsbussar till exempel. Det är mycket enkelt att sortera matavfall. Avfallspåsar finns i soprummet och tre tunnor blir fulla på en vecka. Vi har sorterat ca 3 år här i föreningen och vi vinner ekonomiskt på det för det blir mindre vanliga sopor som vi i föreningen måste betala för. Matavfall lämnar vi in gratis.
"Det är mycket enkelt  att sortera matavfall", tycker Lars Henriksson som bor i en bostadsrätt på Regeringsgatan.
2020 ska 50 procent av allt matavfall i Sverige återvinnas – för klimatets och miljöns skull.
Stockholms stad missar det tuffa målet. Här återvinns bara en fjärdedel av matavfallet.
ANNONS

Bananskal, kaffesump, äppelskruttar, potatisskal, brödbitar, överbliven pasta och äggskal. Varje år hamnar tonvis av stockholmarnas matavfall i soporna, och bränns sedan upp.

Bara cirka 25 procent av allt matavfall utsorteras och blir biogas och biogödsel – till fromma för miljön och klimatet.

Det är långtifrån det nationella målet, som är att 50 procent av allt matavfall ska återvinnas 2020. Ännu längre är det till det mål som Stockholms stad själv har satt, på 60 procent 2020 och 70 procent 2021.

– Vi har ambitiösa mål och jobbar hårt för att öka matåtervinningen, men Stockholm har betydligt svårare förutsättningar än många andra kommuner, säger Marita Söderqvist, ansvarig för att öka matavfallsinsamlingen i Stockholm, på Stockholm Vatten och Avfall.

Andel matavfall som sorterades 2018

*Renhållningsföretaget SRV servar Haninge, Huddinge, Botkyrka, Salem och Nynäshamn. Separat statistik finns inte.

Källa: Sortera matresten

En bromskloss är att Stockholm har en så stor andel flerbostadshus och att staden är väldigt tätbebyggd, inte minst i innerstan. Många soprum finns därför i källare, där man av arbetsmiljöskäl inte kan placera ut de bruna kärl där matavfallet ska slängas. Därför är planen att de som bor i dessa hus ska slänga sina matrester i olikfärgade påsar, som ska skiljas ut vid sophanteringen.

Kraftig försening

Men för att kunna skilja ut de olikfärgade påsarna krävs optisk sortering. Det ska finnas vid den sedan länge planerade sorteringsanläggningen i Högdalen, men den är kraftigt försenad.

– Det är många verksamheter som måste flytta för att den ska få plats. Hoppet är nu att den ska vara klar under andra halvan av 2022, säger Marita Söderqvist.

ANNONS

Matavfall, Lars Henriksson regeringsgatan 76. Jag sorterar matavfall för att kunna återvinna och göra biobränsle för stadsbussar till exempel. Det är mycket enkelt att sortera matavfall. Avfallspåsar finns i soprummet och tre tunnor blir fulla på en vecka. Vi har sorterat ca 3 år här i föreningen och vi vinner ekonomiskt på det för det blir mindre vanliga sopor som vi i föreningen måste betala för. Matavfall lämnar vi in gratis.

”Vi har sorterat matrester i ungefär tre år här i vår bostadsrättsförening. Vi vinner ekonomiskt på det för det blir mindre vanliga sopor som vi i föreningen måste betala för. Matavfall lämnar vi in gratis”, säger Lars Henriksson. Foto: Pekka Pääkkö

Enklast för villaägare

I dag sorterar 16 procent av de som bor i flerfamiljshus sina matrester. Bland Stockholms villaägare är siffran cirka 50 procent. De sorterar sina matrester i bruna påsar och lägger dem i bruna kärl, som hämtas för frakt till Eons anläggning i Högbytorp och till Scandinavan biogas i Gladö kvarn.

– Det är betydligt enklare för villaägare att komma i gång. I våras fick vi 320 nya abonnenter bara genom att knacka dörr i några villaområden under sex dagar, berättar Marita Söderqvist.

Hon och hennes kolleger driver också informationskampanjer mot andra målgrupper. De gör exempelvis utskick till bostadsrättsföreningar och fastighetsägare, knackar på hos kaféer och restauranger och ordnar mässor. Sakta men säkert stiger andelen matavfall som sorteras.

Obligatorium på väg

Och för vissa börjar det bli bråttom. I november väntas fullmäktige klubba ett beslut om obligatorisk matavfallssortering för kaféer och restauranger som serverar mer än 25 portioner per dag, från den 1 juni 2021.

– Vi brukar säga till dem att det är dumt att inte starta redan nu, eftersom det obligatorium är på väg och matåtervinningen är subventionerad, säger Marita Söderqvist.

För hushåll och andra verksamheter väntas obligatoriet införas 2023.

– Då ska anläggningen i Högdalen vara i gång, så då finns det inga ursäkter längre för att inte klara målen, säger Marita Söderqvist.

Fakta

Visste du att…

… en biogasbuss kan åka 160 000 mil, ungefär fyrtio varv runt jorden, om alla 2 269 060 stockholmare la sina bananskal i matavfallsinsamlingen under ett år.
… en familjs potatisskal från sex middagar räcker för biogödsel till potatisodling av en påse chips.
… fem kilo matavfall driver en bil i en mil.
Källa: Sortera matresten, Stockholms stad
Fakta

Så här ser det ut i stadsdelarna

Andel villakunder som sorterar sitt matavfall i de olika stadsdelarna (januari 2019)*

Bromma: 43 procent

Enskede-Årsta-Vantör: 49,54 procent

Farsta: 49,03 procent

Hägersten-Liljeholmen: 48,43 procent

Hässelby-Vällingby: 41,50 procent

Rinkeby-Kista: 66,90 procent (Bäst)

Skarpnäck: 60,83 procent

Skärholmen: 50,93 procent

Spånga-Tensta: 45,89 procent

Älvsjö: 47,25 procent

*Innerstadens stadsdelar finns inte med eftersom villorna där är för få.

Källa: Stockholm Vatten och Avfall
Fakta

Matresterna i bruna påsen blir biogas och biogödsel

Den som sorterar ut sina matrester lägger dem vanligtvis i en brun papperspåse. Påsen slängs  i ett eget sopkärl, som hämtas av ett renhållningsföretag. Sedan fraktas avfallet till en biogasanläggning, där det omvandlas till biogas och biogödsel.
Biogasen blir bränsle för sopbilar, bussar och personbilar i stället för bensin och diesel.
Källa: Stockholms stad