Axel slåss mot andra genier i tv

”Jag tycker att det ska bli ganska kul att bli lite igenkänd. Jag har alltid varit utåtriktad”, säger Saltsjö-Duvnäskillen Axel Bååthe.
”Jag tycker att det ska bli ganska kul att bli lite igenkänd. Jag har alltid varit utåtriktad”, säger Saltsjö-Duvnäskillen Axel Bååthe.
Axel­ Bååthe från Saltsjö-Duvnäs var bara 15 år när han kom in på KTH – en av de yngsta någonsin.

I höst tävlar han mot andra skarpa hjärnor i SVT:s ”Genikampen”.

Han är extremt tävlingsinriktad och älskar att motionera hjärnan.­ Inte konstigt att Axel Bååthe tyckte­ att ”Genikampen” var ett program för honom. Han såg SVT:s serie förra året och beslöt sig för att söka till den nya omgången.

Han blev antagen – och med start den 6 september kan du se honom tävla mot 11 andra ”av Sveriges skarpaste hjärnor”, som programmakarna kallar dem.

– Jag är en extrem tävlings­människa och väldigt social, så det passade mig. Och det blev en jätteutmaning, ännu tuffare när man hade kameran i nyllet, berättar han om inspelningen i en nedlagd fabrik i Uppsala.

Axel Bååthe, 17 år, var klart yngst bland deltagarna. Det är han van vid. Han började skolan redan som 5-åring, eftersom familjen­ då bodde i Tyskland, som har skolstart vid den åldern. När familjen återvände till Sverige fick han således börja 6:an ihop med ett år äldre barn, i Kunskaps­skolan i Saltsjöbaden.

Det var ingen nackdel för Axel, som suger i sig ny kunskap som en svamp och är extra förtjust i matematik och fysik.

– I slutet av 8:an låg jag så bra till att jag fick gå ur 9:an i stället.­ Då var jag 13 år och fick börja på Kunskapsgymnasiet i Saltsjö­baden på hösten. Där insåg alla snart att jag gick så snabbt framåt att jag kunde läsa in gymnasiet på två år i stället för tre, berättar han.

Så kom det sig att Axel Bååthe,­ bara 15 år gammal, kom in på Kungliga tekniska högskolan hösten 2013. Där pluggar han till civil­ingenjör i teknisk fysik, ihop med elever som är minst tre år äldre.

– Det funkar jättebra, bättre än på gymnasiet faktiskt. Alla är så målinriktade, högpresterande och trevliga – och öppna för olika slags människor. Det är en väldigt brokig­ samling, säger Axel och tillägger att det ändå är skönt att också ha sitt gamla kompisgäng kvar:

– Jag har simmat jättemycket och vi är ett tajt gäng som träffas i simhallen många kvällar i veckan. Vi känner varandra väldigt väl.

Att en 15-åring kommer in på KTH är extremt ovanligt.

– Jag kan inte garantera att han är den enda 15-åringen någonsin, för vi sparar inte antagningarna, men han är absolut en av ytterst, ytterst få! säger Katarina Jonsson Berglund, chef för skolans antagningsenhet.

Axel Bååthe har redan tankar om framtiden, efter KTH.

– Jag skulle gärna utveckla avancerade­ produkter som kan hjälpa mänskligheten på olika sätt. Och kanske blir jag chef – jag älskar ju att leda och inspirera.

Jag har alltid varit en extrem tävlingsmänniska och är väldigt social.Axel Bååthe