Bagarmossens Folkets hus startar om

Föreståndarna Lena Wolmner och Anna Limnell
Föreståndarna Lena Wolmner och Anna Limnell
Ett sjunkande skepp. Så beskrevs Bagarmossens folkets hus för drygt ett år sedan. Då var ekonomin körd i botten och husets framtid oviss. Men nu händer de grejer: i helgen nyinvigs huset och vårens kulturprogram sparkar igång.

– Det ska bli kul att äntligen öppna dörrarna. Nu kör vi, säger Anna Linell, som tillsammans Lena Wolmner är husets nya föreståndare.

De delar på en heltidstjänst men har sedan de klev på jobbet i november har de haft svårt att hålla tankarna borta från allt som måste göras och allt de drömmer om att förverkliga. De vill skapa en kultur- och musikscen för hela söderort och ge stora salen balkonger, bra teknikutrustning och mobila gradänger. Andra idéer på listan handlar om hållbarhetsfrågor och delningsekonomiska lösningar som verktygsbibliotek och matlag.

I foajén står en fikavagn. En ljusslinga hänger över receptionen och då och då ringer det på dörren. Plats bereds åt kaféverksamhet. Ommålning är på gång. Huset andas nystart men för nästan precis ett år sedan befann sig Folkets hus i Bagarmossen i akut ekonomisk kris med flera hundra tusen på minuskontot. Anledningen var att det hände för lite i huset. Kulturförvaltningen var missnöjd och ville se en rejäl uppryckning innan de beviljade fortsatt bidrag. En ny styrelse tillsattes och Anna Linell och Lena Wolmer anställdes för att styra upp verksamheten.

Hur brant har uppförsbacken känts?

– Vi var vana vid arbetsplatser där det fanns en helpdesk. Nu är det vi som är helpdesk. Vi har fått ta reda på allt; Var proppskåpet sitter, hur skurmaskinen funkar, vilka stammisar vi har, vilken kursverksamhet vi har, vilken internetleverantören är, säger Anna Linell.

Ångrar ni att ni tog på er det här?

– Kanske nån enstaka dag, säger Anna Linell och skrattar, tittar på sin kollega och bollar över frågan.

– Mest är det det faktiskt galet roligt och spännande att ha helhetsansvar för Stockholms största folkets hus, säger Lena Wolmner.

Men hon tillägger att de just nu står inför en stor utmaning. Huset är inte tillräckligt bra isolerat och låter det för mycket stör det grannarna. I dag måste de säga nej till alla evenemang som medför att ljudnivån blir för hög.

– Det behövs en ombyggnad, men om den blir för dyr så vi inte har råd med verksamhet, samtidigt behövs ombyggnaden för att kunna bedriva den typ av verksamhet som vi har uppdrag att göra.

En annan utmaning är att nå ut till alla människor som bor i området.

Hur ser ni på risken att ni bara når ut till en liten och ganska homogen grupp människor?

– Den risken finns och vi jobbar verkligen mycket med det hela tiden, genom nätverkande och uppsökande verksamhet bland annat berättar Lena Wolmner. 

Men fokus är just nu är den stundande invigningen och att visa folk att det händer saker i huset igen. I helgen öppnar kaféverksamhet i foajén. På programmet finns bland annat linedance, cirkusföreställning, fotoutställning, bandklippning och tårta.

– Och vi måste fira. Lena säger Anna Linell till Lena  och knuffar henne i sidan. Vi har bara tuffat på, men i korkar vi upp champagne, det är ju jätteviktigt. Det här är ju en milstolpe.

Fakta

Axplock ur vårens kulturprogram

Februari

Jätten, guldbaggebelönad som årets bästa film, visas.

Öga mot öga. En onstutställning för barn med bilder från Nationalmuseum.

Mars

Den nysläppta boken När djävulen kom till Bagarmossen uppmärksammas.

Dansa med all världens djur, danslekar från hela världen.

Utställning av konstnären, satirikern och prästen Kent Wisti.

April

Rundgång, dansföreställning för bebisar mellan 6 och 14 månader.

Hur får man alla att känna sig välkomna i Folkets hus?

Rosmari Axelsson, fritidspedagog, Skarpnäck:
"Det är viktigt med verksamhet som är mötesskapande, som får människor att göra saker tillsammans över gränser. Till exempel unga och gamla eller människor med olika bakgrunder. Billig fika är också viktigt"
Sixten Lassesson, fritidspedagog, Skarpnäck:
"Representation i styrelsen och bland de som jobbar i huset är jätteviktigt, de måste spegla området. Sedan är det viktigt att kommunicera utåt. Ha ett aktivt samtal med medborgare i alla olika områden och undersöka vilka behov och idéer som finns där".
Birgitta Svensson, sjukpensionär, Skarpnäck:
" Jag tror att det är bra med sådant som många behöver. Till exempel mötesplats för gamla och föräldralediga. Eller också verkstäder av olika slag, där man får fixa och laga prylar själv men kan få hjälp och utbyta kunskap".
Per Ånäs, pensionär, Bromma:
"Att bjuda in ideella föreningar som finns i området, och då menar jag verkligen alla olika slags organisationer och föreningar. Där finns stor rikedom och variation på människor från olika platser och med olika intressen".
Niclas Johansson, elkonsult, Kungsholmen:
"Information om vad som händer på många olika språk är en bra grej om man vill nå ut och få alla att känna sig välkomna. Aktiviteter som sammanflätar och lockar människor till att lära känna varandra är smart med".