Här bakar de semlor hela dagen

Semlor, Lidingö
Anna Björlin med en av måna plåtar semlor som tillverkats på hennes bageri under dagen.
Anna Björlin och hennes kollegor på Lidingö har det hett om öronen idag, fettisdagen.
På Annas bageri bakas färska semlor hela dagen.
– Alla som kommer in ska få helt färska semlor, säger hon.

På Lidingöbageriet, Lidingö Bröd & Pâtisserie slår den litet kardemummamättade doften av nygräddade semlor emot de besökare som kommer in från snöblasket utanför.

Den här dagen är bagarnas nationaldag

Det blir snabbt fullt i den lilla butiken, exakt hur kön går är inte glasklart. Men de flesta som Mitt i Lidingö pratar med är där för att köpa semlor.

– Det är kaos idag. Men ett roligt kaos. Den här dagen är bagarnas nationaldag, säger Anna Björlin, ägare.

För dagen har hon tagit in extrapersonal som bakar semlor hela dagen efter behov. Ur ugnarna kommer nygräddade semmelbullar, de körs ner i bageriets källare där de fylls och gräddspritsas. Sedan åker plåtarna med färska semlor upp i butiken och packas till kunderna.

– Målet är att alla som kommer hit i dag ska få färska semlor ända till kvällen, säger Anna Björlin.

Hur många semlor som kommer att säljas under dagen vet hon inte. Men med tanke på de ingredienser bageriet köpt in siktar de på att sälja runt 3500 semlor.

Godaste semlan korad – Lidingösemla på listan

 

Fakta

Semlans historia

  • I Gustav Vasas bibel (1500-talet) kan man läsa om ”bakade semlokakor blandade med olio”.
  • Ordet semla kommer från tyskans ”semel” och latinets ”simila”, som betyder fint vetemjöl.
  • Den 12 februari 1771 dog kung Adolf Fredrik på fettisdagens kväll efter en bättre middag, i vilken hetvägg (semla med varm mjölk) ingick.
  • Semlan får den form den har idag i slutet på 1800-talet, men var en lyx förbehållen de högre stånden.
  • Det är först efter andra världskriget när det ekonomiska uppsvinget gör vitt mjöl, grädde och socker tillgängligt som semlor blir något för gemene man.
  • Fastlagen börjar på fastlagssöndagen, eller fläsksöndagen, och följs av blå måndag och fettisdag.
  • Det gällde att äta för att klara 40 dagars fasta, som inleds på askonsdagen och varar till påsk.