SL får bakläxa om kroppskameror på biljettkontrollanterna

Spärr spärren SL pendel pendeltåg planka Älvsjö station
Störst andel ogiltiga biljetter avslöjas på pendeltågen.
Datainspektionen köper inte SL:s förklaringar kring att utrusta biljettkontrollanterna med kroppskameror.
Nu måste SL redogöra för vilka andra, mindre integritetskränkande metoder som prövats.

SL får bakläxa av Datainspektionen, DI, om biljettkontrollanternas kroppskameror i kollektivtrafiken. DI, som utför en tillsyn mot SL med anledning av kameraförsöket, kräver nu tydligare förklaringar kring varför de ska användas.

Det var i december som försöket med att låta ett antal biljettkontrollanter i kollektivtrafiken bära kroppskameror inleddes. Det pågick fram till den 9 maj.

Kamerorna är på hela tiden som kontrollanten arbetar, men materialet raderas kontinuerligt efter två minuter, utom när kontrollanten trycker på inspelningsknappen, då sparas det inspelade materialet som en fyraminuterssekvens.

Säkra identiteten och skapa trygghet

Syftet med kamerorna är enligt SL att fastställa identiteten på dem som inte har giltig biljett och som vägrar identifiera sig, eller som uppger någon annans personuppgifter.

Kamerorna ska dessutom stävja hot och våld mot personalen, och göra deras arbete tryggare.

Men DI köper inte SL:s resonemang rakt upp och ner.

Hur stort är problemet?

På flera punkter kräver myndigheten nu att SL redogör för hur integritetsfrågorna vägts mot nyttan av kamerorna. Och frågorna är många:

✔️ Vilken är den rättsliga grunden för bildbehandlingen, SL:s allmänna köp- och resevillkor eller SL:s berättigade intresse av att driva in tilläggsavgifter?

✔️ Om kamerorna tar upp ljud, vilka överväganden har gjorts om integritetsintrång?

✔️ Vilka alternativa, mindre integritetskränkande åtgärder har övervägts, och varför har de i så fall inte varit tillräckliga?

✔️ Hur vanligt förekommande är det med hot och våld mot biljettkontrollanterna? Finns incidentrapporter?

✔️ Varför krävs en fyra minuter lång film för att säkerställa identiteten på den som ska betala tilläggsavgift?

✔️ Hur vanligt är det att den som ska betala påstår att någon annan uppgett dennes personuppgifter?

✔️ Hur vanligt är det att SL inte får rätt i domstol när identiteten inte kunnat fastställas?

✔️ Hur stora är de ekonomiska förlusterna på grund av att det inte går att säkerställa identiteten på den som ska betala?

DI tycker heller inte att SL förklarat hur de tänkt kring att alla som befinner sig inom kamerornas radar blir filmade, hela tiden. De ska enligt dataskyddsförordningen få information om det, klart och tydligt.

Krävs inget tillstånd

När SL svarat på frågorna fattar Datainspektionen beslut om hanteringen sker i enlighet med dataskyddsförordningen.

I så fall är det fritt fram för SL att utrusta kontrollanterna med kameror. Kroppskameror är undantagna från tillståndsplikten.

Fakta

Allt fler avslöjas utan giltig biljett

31 322 tilläggsavgifter utfärdades under 2018.

Det är en ökning med tio procent mot året innan.

Resenärer som inte betalar för sig beräknas motsvara 280 miljoner kronor i intäktsbortfall.

Antalet biljettkontroller ökar, från 2,5 miljoner kontroller 2017, 3,5 miljoner 2018 och 5 miljoner kontroller från och med 2019.

Störst andel utan giltig biljett ertappas på pendeltåg och tvärbana.

Den vanligaste orsaken är att resenären felaktigt åkt på biljett till reducerat pris.

Källa: SL