ANNONS

Smaklöst i både kök och matsal

ANNONS

Gourmé stretar sig mödosamt uppför Götgatsbacken. Han sliter svårt i handtaget till etablissemanget som en gång hette Högbergs, innan han lyckas ta sig in. Och där i baren väntar Gourmand, bullrigt glad och hungrig och full av tillförsikt. Så ledsagas de en våning upp till matsalen. Den är en rufflig historia. Plåtstolar, svarta lite skrangliga bord, skeppslyktor med nakna glödlampor i taket, mörkgrönt målade väggar och borta vid trappan en graffittifond.

– Känns som att vara på en bedagad bakgård i Berlin några år efter murens fall, konstaterar Gourmé.

Och redan efter att hans kantarelltoast (69 kronor) landat passar han på att lufta sitt missnöje. Salladen med små tomater och parmesan förmår inte lyfta det faktum att brödet är aningen för svampigt och att kantarellerna legat i burk sedan länge.

Halloumin (69 kronor) är vackert gyllenbrun garnerad med rejäla kvistar färsk timjan, körsbärstomater och spröda salladsblad som fint balanserar östens sälta. Gourmand har även beställt calamares (69 kronor).

– Men det här är ju nästan som en huvudrätt, utbrister hand inför skålen av friterade, men lite trista, bläckfiskringar.

Söndagar är antagligen inte de dagar då Baras Backe är som mest hårt frekventerad, något som får Gourmé att fundera över muzaken som skvalar på en, i hans tycke, för hög nivå.

När Gourmé får in sin hängmörade biff (189–299 kronor beroende på storlek) av okänt ursprung med grillad majskolv och rödvinssås, tappar han emellertid hakan och ger upp.

– Den här köttbiten har snygga grillränder på ytan men är knappast mer än ljummen i mitten.

Att köttet antagligen lyfts ut från kylen strax före tillagning känns inte som någon vild gissning.

ANNONS

Moules frites på Baras vis (135 kronor) serveras imponerande i en vid plåtkittel med lock, men Gourmand kan bara konstatera att det inte smakar särskilt mycket. Varken vitlök eller vin har någon framträdande roll och den tillhörande aiolin verkar vara av samma färdigtillverkade slag som serveras till bläckfiskringarna och hamburgaren.

Men den hemlagade hamburgaren (159 kronor, finns även i vegetarisk variant) är faktiskt riktigt bra. Själva färsen är ljuvligt tillredd och grillsmaken framträdande. I varianten med cheddar och jalapenos på toppen bjuds smaklökarna gott motstånd. Tillbehören är dock för många och håller inte måttet, coleslaw hade räckt. En allt annat än hemlagad bearnaise och svampig friterad potatis tar ner det inledningsvis lovande omdömet.

– Ja, du. Ska vi också ta oss an desserterna så är utbudet magert, säger Gourmé.

– Nå, men en chokladtryffel (35 kronor) kan jag nog ändå mäkta med, säger hans vän.

Och det är en ack så minimal sötsak i halvformat, nyss utplockad ur kylen, med föregiven men icke alls infriad smak av cappuccino.

– För tusan. Här är ett etablissemang i tre våningar, och ändå har de inte koll på hur man lagar en riktigt god måltid. Det känns som att de nöjer sig med öldrickarna som säkert ändå slinker in här med tanke på det extremt attraktiva läget, säger Gourmé.

Känns som en bedagad bakgård i Berlin några år efter murens fall.

Fakta

Baras backe

Kök: Utan direkt inriktning, serverar allt från burgare till moules frites.

Miljö: Ruffigt och lite bakgårdsmässigt stajlat.

Pris: Varmrätter 135–299 kronor.

Fakta

Foto: Åsa Sommarström

ANNONS