Här rör sig barnen hela tiden

"Det är kul att man får röra på sig om man suttit länge på en stol", säger Kevin  Satola, 8 år.
"Det är kul att man får röra på sig om man suttit länge på en stol", säger Kevin Satola, 8 år.
Karnevalstätning i klass 3A på Bäckhagens skola.
Karnevalstätning i klass 3A på Bäckhagens skola.
Nellie Estrada och Isak Strömstedt tycker att det är skönt att röra på sig när man har suttit stilla länge. Och de tycker att de blir mer fokuserade efteråt.
Nellie Estrada och Isak Strömstedt tycker att det är skönt att röra på sig när man har suttit stilla länge. Och de tycker att de blir mer fokuserade efteråt.
På Bäckahagens skola i Bandhagen sitter barnen inte still. Mitt under lektioner i matte och engelska bryter de av för att dansa eller hoppa en stund.
– Man blir mycket mer fokuserad efteråt, säger Nellie Estrada, i 3A.

Eleverna i klass 3A på Bäckahagens skola sitter koncentrerade och pysslar två och två vid bänkarna. De gör bilar av mjölkkartonger och cd-skovor.

Så plötsligt säger läraren Zahia Furustad att det är dags för röris. På några sekunder är barnen på fötter och snart utbryter karnevalstämning i klassrummet. Till gungande latinomusik dansar de runt i en stor ring, vickar på rumporna i en twist och spänner armmusklerna. Det är många stora leenden och fniss lite här och var.
Ett par intensiva minuter senare är låten slut och barnen återvänder till sina bänkar. Genast forsätter de med pysslandet.

– Det är skönt att röra på sig. Det är jobbigt att sitta still så länge för benen. Och man blir mycket mer fokuserad när man har fått röra på sig, säger Isak Strömstedt.

Dansen de nyss gjorde kallas för ”Karneval”. Det finns andra röris-alternativ som ”Pigg och långsam och ”The chocolate song”.

– Då ska man göra choklad och veva med armarna. Och så ska man klappa händerna mot varandra, säger Nellie Estrada.

– Jag tycker att den är lite knäpp. Och det är pinsamt när man ska klappa händer. Jag brukar göra för mig själv mot en vägg, säger Isak Strömstedt.

Barnen gillar röris. De flesta tycker att de får lättare att koncentrera sig efter att de rört på sig en stund.

Läraren berättar att hon anpassar rörelsealternativ efter hur stämningen är i klassen.

– Om de har väldigt bra arbetsro vill jag inte avbryta. Och är de uppstissade passar inte Kaneval, då kör vi en långsammare och mer avslappnande variant, säger Zahia Furustad.

De har även brain breaks inlagda mitt under lektionstid. Då bryter de undervisningen i 30 sekunder och gör något annat.

Pulshöjande aktivitet ökar koncentrationsförmågan och ”Hjärna och rörelse” började som ett projekt på skolan för ett och ett halvt år sedan. Nu har det blivit en arbetsmetod som präglar hela skolverksamheten.

– Vi har hittat vår grej. Det har fungerat så bra och alla är med på det. Hittills har inget kommit uppifrån, allt är frivilligt. Men inför nästa år har vi satt målet att alla elever ska röra på sig minst 45 minuter om dagen under de teoretiska lektionerna, säger Sabine Albertson, rektor för Bäckahagens skola.

Högstadieeleverna sitter inte bort lektionstiden. De står upp och räknar på whiteboards under mattelektionerna och på engelskalektionerna har de ”walk and talks”.

– Eleverna är lugnare och gladare och har blivit bättre på att samarbeta. Vi har ionte gjort någon mätning, men vi tror också att resultaten har förbättras. Vi vet att pulshöjande aktivitet och rörelse är bra för hjärnan och koncentrationsförmågan, säger Sabine

Hon lever som hon lär och även personalen har brain breaks.

– Vi sitter aldrig still i mer än 45 minuter på ett möte. Ibland kan jag slänga ut dagordningen genom dörren så att vi får gå ut och hämta den mitt under mötet, säger Sabine Albrektsson.