Barnen gör skolgården roligare

Daniel Mikha, Maria Mohammadi, Elian Barsoum, Hanar Babakir och Sofia Hagander jämför dagens skolgård med kartan över planerna för Söderholmsskolan. Landskapsarkitekten Anna Bergenstrand förklarar hur hon tänkt.
Fr v: Daniel, Maria, Elian, Hanar och Sofia, med landskapsarkitekten Anna Bergenstrand.
Fjärdeklassaren Hanar Babakir och landskapsarkitekten Maria Bergenstrand diskuterar studsmattor på Söderholmsskolans skolgård. Till höger om Hanar sitter vaktmästaren Pelle Danielsson, fjärdeklassaren Maria Mohammadi och tredjeklassaren Cornelia Montelius. I förgrunden, från vänster: Femteklassaren Daniel Mikha och tredjeklassarna Elian Barsoum och Orlando Osorio Kleveblad.
Fjärdeklassaren Hanar Babakir och Maria Bergenstrand diskuterar studsmattor på gården.
Landskapsarkitekt Anna Bergenstrand arbetat med barn i Söderholmsskolan för att utveckla deras skolgård.
– Det går väldigt bra att arbeta med barnen, säger landskapsarkitekten Anna Bergenstrand.
Konstgräsplan, studsmattor, balanslinor och ny rutschbana. Söderholmsskolans gård ska uppdateras rejält – och det är barnen som talat om hur de vill ha det.

Det råder svår ishalka på Söderholmsskolans gård när Mitt i hälsar på – men det stoppar förstås inte barn med spring i benen. Ett gäng tjejer och killar springer i kapp över den isiga asfalten, glatt hojtande.

– Ibland leker vi inte-nudda-marken också, eller också går vi upp på berget och leker Burken, säger Hanar Babakir, som går i 4B.

– Fast rasterna är ofta jättetråkiga. Det finns inte mycket att göra här. Vi går mest runt och pratar, säger Cornelia Montelius i 3 A, och får medhåll av flera kamrater.

Och man behöver bara se sig omkring för att förstå dem. Söderholmsskolans gård är torftigare än många andra skolgårdar. Visst finns basketkorgar och en fotbollsplan här men den är väldigt geggig så här års, och det blir ofta konflikter vid den enda rutschbanan.

Men nu ska det bli ändring. Söderholmsskolan är en av sju skolor som ingår i stadens skolgårdsutvecklingsprojekt 2016-2017. Skolorna har valts ut dels från ett socioekonomiskt perspektiv, dels utifrån en inventering av stadens skolgårdar. Sedan har arbetsgrupper bildats i skolorna, med elever från olika årskurser. De har möten med landskapsarkitekter och representanter från utbildningsförvaltningen, och får berätta hur de upplever sina skolgårdar och vad de vill förbättra.

Lokaltidningen Mitt i hälsar på vid det tredje mötet, med sju barn årskurs 3–5. Nyfikenheten är stor när landskapsarkitekten Anna Bergenstrand presenterar sina förslag för dem, utifrån de önskemål de haft. När hon breder ut en karta över skolgården riktas allas blickar ditåt.

– Jag och Hanar ville ha en studsmatta och nu ska vi få det också! konstaterar Cornelia Montelius nöjt.

– Och vi killar ville ha en konstgräsplan, och det ska vi få. Vad skönt! säger Elian Barsoum från 3C.

Av kartan framgår att den staketomgärdade rundeln i skolgårdens mitt ska få fler buskar och träd, och en liten scen. Intill rundeln ska en konstgräsmatta anläggas, med bland annat studsmatta och en snurrande balansskiva. Andra nyheter blir nya basketkorgar i olika höjder, snurrande klättertorn, målade rutor där man kan leka king och en konstgräsplan för alla fotbollsälskare. På bergssluttningen bakom skolan ska balanslinor byggas och en ny rutschbana installeras, för att minska trycket på den nuvarande. Dessutom ska sandlådan renoveras.

Men alla önskemål blir inte verklighet. Flera ville ha en kompisgunga, men det blev nej.

– Det är svårt med gungor på skolgårdar, av säkerhetsskäl. De flesta har det därför inte, säger Anna Bergenstrand och tillägger att det finns många aspekter att ta hänsyn till när man planerar skolgårdar.

– Flera hundra barn kan leka samtidigt på en skolgård, samtidigt som det inte finns lika många vuxna per barn som i lekparker, där barn har ofta med sig sina föräldrar. Det måste man tänka på. Dessutom måste det finnas något för barn i olika åldrar. På Söderholmsskolan tycker till exempel de äldre barnen att det saknas utmaningar för dem.

När det gäller Söderholmsskolan måste hänsyn också tas till kommande ombyggnationer och renoveringar. De gula paviljongerna i skolgårdens ena ände ska rivas under våren samtidigt som de permanenta skolbyggnaderna ska renoveras. Landskapsarkitekterna har synkat sitt förslag med dessa ombyggnadsplaner.

I januari 2017 ska ett färdigt förslag presenteras. Gården ska sedan rusta under sommaren, och stå klar när höstterminen börjar. Det ser barnen i arbetsgruppen fram emot.

– Det känns bra att vi har fått vara med och bestämma. Vi har använt skolgården så mycket och nu kommer vi att använda den ännu mer för den kommer att vara bättre, säger Hanar Babakir.
Att det ”känns bra” för barnen är grundläggande, betonar Malin Jönsson, handläggare vid utbildningsförvaltningen, som sitter med vid mötet.

– Att öka elevinflytandet är en jätteviktig del av projektet. Det handlar om barnens rätt att höras. Vi tror också att barnen använder sakerna mer och tar bättre hand om dem, om de själva har varit med och bestämt vad som ska finnas.

Fakta

Skolorna i projektet

Söderholmsskolan i Vårberg.

Askebyskolan och Knutbyskolan i Rinkeby.

Enbacksskolan i Tensta.

Hagsätraskolan i Hagsätra.

Loviselundsskolan i Hässelbygård.

Kungliga Svenska balettskolan/ESS-gymnasiet på Södermalm

Källa: Utbildningsförvaltningen

Oenighet om test av medborgarbudget

Med medborgardialoger och medborgarbudget vill det rödgröna styret fördjupa demokratin.

Felinvesterade pengar, tycker Moderaterna.

Att göra skolbarnen delaktiga genom skolgårdsutvecklingsprojekt är bra– det är finansborgarrådet Karin Wanngård (S) och oppositionsborgarrådet Anna König Jerlmyr (M) överens om. Att ta del av invånarnas syn på hur deras miljöer kan förbättras är en viktigt för både politiker och tjänstemän, betonar de.

– Så ska det se ut när man utvecklar staden. Det fördjupar demokratin, säger Karin Wanngård.

Hon är också en varm förespråkare för medborgardialoger, som innebär att makthavarna inhämtar förslag och synpunkter från medborgarna inför olika projekt. I Skärholmen är aktuella exempel medborgardialog inom Fokus Skärholmen och inbjudan att vara med och påverka renoveringen av Flygplansparken i Bredäng.

Anna König Jerlmyr håller med om att detta är viktigt och betonar att även Alliansen förde dialog med medborgarna när de styrde, till exempel under Järvalyftet. Däremot är hon motståndare till medborgarbudget, som går ett steg längre och som ska testas i Skärholmens stadsdel nästa år.

Medborgarbudet innebär att staden avsätter en viss del av investeringsbudgeten till projekt som medborgarna har röstat fram – till exempel hur parker ska förbättras eller var de tycker att en planerad förskola eller idrottshall ska byggas. De kan också få välja mellan olika alternativ – om de till exempel helst vill att en fotbollsplan eller en parklek anläggas.

– Vi politiker är valda för att göra tuffa prioriteringar och se till helheten när vi fattar beslut. Det finns risk för att det här blir ett sätt att frånsäga sig ansvar, säger Anna König Jerlmyr.

Hon tycker också att de pengar som de rödgröna satsar för att införa medborgarbudget kunde gå till något bättre.

– Pengarna borde i stället gå till kärnuppgifterna, som äldreomsorgen, skolan och förskolan. I Skärholmen är till exempel var tionde förskolepedagog sjukskriven så det finns en del att göra.

Karin Wanngård ser tvärtom medborgarbudget som en fördjupning av demokratin och ett sätt att uppmuntra till ett bredare samhällsengagemang.

– Det är viktigt att ge människor en bred kunskapsbas innan de röstar. Men sedan är det förstås alltid vi politiker som fattar besluten, det är vi som har helhetsbilden, säger hon.