Bedragare lovade arv på 49 miljoner

Anders Lidblom och hustrun Iréne fick var sitt brev från en bedragare som hävdade att de hade en avliden släkting i Spanien som lämnat efter sig ett stort arv.
Anders Lidblom och hustrun Iréne fick var sitt brev från en bedragare som hävdade att de hade en avliden släkting i Spanien som lämnat efter sig ett stort arv.
Inte mindre än 5,7 miljoner euro skulle Bredängsbon Anders Lidblom få ärva.

Allt han behövde göra var att kontakta en advokat i Spanien och följa vidare instruktioner.

Förra måndagen låg ett kuvert i brevlådan, prydligt adresserat till Anders Lidblom. Det var poststämplat i Spanien och avsändaren uppgav att han arbetade på advokatbyrån Wigler & Associates i Madrid.

I brevet kunde Anders läsa att hans släkting Maria Lidblom hade avlidit och lämnat efter sig 5,7 miljoner euro – närmare 49 miljoner kronor – som Anders nu skulle få ta del av bara han kontaktade ”juristen”.

Dagen därpå fick hustrun Irene Brunér Lidblom ett likadant brev adresserat till sig och samma dag fick även hennes syster ett likadant brev till sin brevlåda i Hallunda.

De förstod alla att brevet var skickat av en bedragare som på ett eller annat sätt försökte komma åt deras pengar.

– Vi bara garvade här och skojade om att vi skulle bli miljonärer. Någon Maria är ingen av oss släkt med, det vet vi för vi har släktforskat ända tillbaka till 1600-talet och vi har inte det minsta spanskt påbrå. Fast det vore ju trevligt i och för sig med så mycket pengar, skrattar Irene.

Brevet ser prydligt ut, är skrivet på korrekt engelska och har en tydlig avsändare med en företagsstämpel. Brevet är tryckt i fyra färger på ett A4-ark där efternamnet på den avlidna släktingen varierar efter adressaten.

– Både Lidblom och Brunér är ovanliga namn. Kanske trodde brevskrivaren att vi skulle gå på det eftersom vi skulle förutsätta att någon med det namnet var släkt med oss, säger Irene.

Olika varianter av de så kallade ”Nigeriabreven” har funnits ända sedan 70-talet. Sedan internets intåg har digitala mejlkorgar över hela jorden fått ta emot de oönskade försändelserna.

Men proceduren har alltid varit liknande den i brevet till Irene och Anders: Man erbjuds en procentuell summa pengar om man hjälper till att få ut pengarna ur landet.

Till en början kom nästan alla brev från Nigeria men på senare år har även Spanien och Holland blivit vanliga avsändarländer.

Men det finns inga pengar. I stället blir man ombedd att betala flera engångssummor för att underlätta transaktionen och till exempel muta en banktjänsteman. Summan brukar sedan höjas successivt tills man slutar betala.

De allra flesta Nigeriabreven skickas i dag via mejl, medan faktiska brev med en riktad adressat och frankerat kuvert tillhör ovanligheterna.

– Här är det någon som har gjort en ansträngning och på förhand kollat upp mottagaren, antagligen via upplysningssidan Ratsit eller något annat liknande. Och gör man sig sådant besvär vill man ju försäkra sig om att träffsäkerheten blir större, säger Anders Olofsson på Södertörns bedrägerirotel.

Det är i princip aldrig yngre personer som nås av faktiska bedragarbrev, i stället skickas de till medelålders personer och äldre, ofta ensamstående och med ordnad ekonomi.

– Det är väldigt få som går på det här men det finns fall med riktiga personliga tragedier där personer har blivit av med sanslösa belopp. Men eftersom bedragarna inte lämnar några spår efter sig kan vi inte göra mer än att se mönster och varna allmänheten, säger Anders Olofsson.

Fakta

Så skyddar du dig mot bedragarna

Var vaksam om någon tar kontakt via mejl, brev eller telefon och utger sig för att vara till exempel revisor.

Säg nej till erbjudanden om pengar i utbyte mot att de får använda ditt bankkonto för att föra ut pengar ur landet.

Lämna inte ut några bankuppgifter eller annan personlig information. Bedragarna kan använda uppgifterna för att skapa förfalskade dokument.

Försök heller inte att träffa bedragarna.

Källa: KONSUMENT EUROPA